Fakta och fantasi från Lövstabruk

Orgeln i Lövstabruks kyrka, byggd 1728, renoverad i år och fortfarande en av landets förnämsta orglar, är på sätt och vis den ena huvudpersonen i en säregen liten roman som kommer ut i dag, Men varifrån kommer musiken? Det är Lena Köster, kulturreporter i UNT, som därmed gör sin skönlitterära debut. Bokens andra huvudperson är helt och hållet fiktiv — en trettonårig föräldralös fiskarpojke från Hållnästrakten, som kommer till Lövsta för att söka arbete, eller "bärgning", som man kallade det då, och upptäcks vara lite av ett musikaliskt underbarn.Det är alltså en historisk miljöskildring, med en rad inflikade faktabetonade avsnitt som trots stilkontrasterna passar rätt väl in i berättelsen. "Vad levde de av och vad dog de av, de norduppländska bondefiskarna i det unga 1700-talet?" kan det plötsligt heta efter en stormig fiskefärd. Här finns inslag av fattigdom och umbäranden men det är ändå en ljust idyllisk historia, som på ett ganska otidsenligt men mycket medvetet sätt låter durklangerna överrösta molltonerna.Den unge lärlingen Lars är en händig, härdig och hygglig grabb, men personteckningen är ganska allmänmänsklig och når väl inte upp till de klassiska utvecklingsromanernas konturskärpa och förmåga att gripa tag i läsaren. Här finns ändå en hel del medryckande och ofta rörande episoder, och figuren Lars hänger i varje fall ihop rätt väl. Ännu mer övertygande verkar hans inackorderingstant, den moderliga änkan Alma. Och tidsatmosfären är såvitt jag kan förstå ganska väl återgiven, med vallonsmeder och hantlangare, orgelbyggare och trampare, frän vardagsjargong och andäktig förundran inför höga herrars ankomst till bruket.Språket är enkelt och lättflytande med enstaka tidsfärgade vändningar som "undersköna klädningar" — möjligen kan man undra om inte vissa repliker fått en aningen för nordsvensk dialektform ("måtro vad n'Lars har för sig"). Man kan nästan ana att Lena Köster läst och tagit intryck av Torgny Lindgrens bygdemålsromaner, och glimtvis närmar hon sig hans varma inlevelse i sina gestalter.Som helhet har det blivit en underhållande och utpräglat trevlig historia, av särskilt intresse för läsare som bor eller har rötter i norra Uppland men också för alla andra som fängslas av äldre tider.