Europas okrönta drottning
Carl Magnus von Seths porträtt av Madame de Staël är målat med starka färger och starkt personligt engagemang samtidigt som bakgrunden byggs upp av gedigna historiska fakta, skriver Staffan Bergsten.
Madame de Staël lyckades charma de flesta.
Foto:
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Med sin make fick hon tidigt en dotter som dog bara två år gammal. Efter en kort affär med den store diplomaten Talleyrand tog hon generalen och greven Louis de Narbonne som älskare och fick med honom två söner och mellan dem hann hon med ytterligare ett par älskare. Hennes svenske baron avpolleterades och dog redan 1802. Helst skulle hon velat foga själve Napoleon till sina erövringar men han höll stånd och så blev de varandras oförsonliga fiender. Som förste konsul och senare kejsare förbjöd han henne att bosätta sig i inom Frankrikes gränser; hon fick inte ens besöka sitt älskade Paris. I stället slog hon sig ner på sin fars slott Collet vid Genèvesjön där hon höll eget hov med en rad prominenta besökare - när hon inte själv befann sig på resande fot runtom i Europa.
En av alla dem som fängslats av denna högintelligenta, expansiva och erotiskt vidlyftiga kvinna är Carl Magnus von Seth, under många år producent i kulturradion och författare till flera böcker, bl a två tidigare om Madame de Staël och hennes tid. Nu, på ganska gamla dar, återvänder han en sista gång till henne med Uppburen: mitt porträtt av Madame de Staël och hennes tid. Den sträcker sig från 1803 fram till hennes död 1817 och börjar med Madame på väg med häst och vagn till Weimar där hon, på jämbördig fot, ska besöka den store Goethe.
Det är ett myller av politiker, militärer, adelsmän och författare som omger henne var hon drar fram och nästan alla faller de för hennes charm. Den stora utmaningen med att teckna hennes porträtt ligger i att om inte förklara så i alla fall övertyga om hennes legendariska utstrålning och erotiska dragningskraft - hon var absolut ingen skönhet. Genom att huvudsakligen framställa männen sedda med hennes egna ögon - de talrika breven erbjuder här ett rikt stoff - kringgår von Seth svårigheten och låter oss i gengäld bli intimt delaktiga i hennes tanke- och känsloliv.
Parallellt med Madames levnadslopp får vi följa Napoleons framfart och von Seth ger beundransvärt koncisa och samtidigt åskådliga sammanfattningar av det politiska skeendet fram till kejsarens fall. Något mindre väl lyckas han med hennes många litterära kontakter. August Wilhelm Schlegel t ex, en av den tyska romantikens ledande gestalter, professor och förnyare av den vetenskapliga filologin, poet och kongenial översättare av Shakespeare: i von Seths krönika möter vi honom inte i någon av dessa egenskaper och inte heller som den älskare till Madame han förgäves hoppats bli utan som ett slags sekreterare som under många år följde med på resor i egenskap av informator åt hennes barn. Och ändå var det han som levererade det mesta materialet till hennes stora bok Om Tyskland.
Men hur skulle någon på ett par hundra sidor kunna göra rättvisa åt alla som kom i denna formidabla kvinnas väg? Von Seths porträtt är målat med starka färger och starkt personligt engagemang samtidigt som bakgrunden byggs upp av gedigna historiska fakta. Stilen flyter lätt, på gränsen mellan dokumentär biografi och skönlitterär gestaltning. Allt som allt är Uppburen en både underhållande och lärorik bok, oavbrutet fängslande.
En ny bok
Carl Magnus von Seth
Uppburen: mitt porträtt av Madame de Staël och hennes tid
(Carlssons)
Carl Magnus von Seth
Uppburen: mitt porträtt av Madame de Staël och hennes tid
(Carlssons)