Ett espmarkskt familjedrama

Det är inte alltid lätt att vara lillebror. Särskilt inte om man har en framgångsrik storebror. Som nu Sten Espmark. Brodern Kjell tillhör ju det litterära etablissemanget i Sverige med sitt medlemskap i Svenska Akademien och med en rad högintressanta böcker bakom sig.

Syskonavund är också ett av de teman, som genomsyrar Alltid på divanen. ”Den… som fanns mellan mig och Kjell var uppenbar men sannolikt ganska ordinär”, skriver författaren i ett försök att lägga locket på. Han fortsätter: ”Dock inte för vår mor, hon led svårt när vi kivades”. Modern var en stark men bräcklig kvinna, som plågades svårt av mannens uppbrott. Något som medförde att storebror fick ta över rollen som fadersfigur. ”En pappabror som jag förbannade och älskade”, skriver Sten Espmark.

Han skissar ett inte ovanligt familjedrama, men det står läsaren fritt att tolka det som ett ödesdrama. Den aktuelle författaren blir psykoanalytiker och beteendeterapeut, en ovanlig kombination, som han betonar i sin debutbok, I speglarnas sal (2010).

I den aktuella boken sysselsätter han sig mycket med minnets roll i våra liv: Vad är ett äkta minne och vad ett falskt? Hans sinne för dramatik får honom att ”minnas” Tegelbacksolyckan, då en skenande spårvagn krossade en liten flicka. ”Jag kan se den döda flickan framför mig… Hennes föräldrar är nog väldigt ledsna. Tur att de inte vet att det var jag.”

Här är en av Espmarks ingångar till det omedvetna, som han ska möta i sin egen analys.

Jag har roat mig med att bläddra tillbaka i några av Kjell Espmarks böcker. Finns där något tema som han delar med sin bror? Och visst. Föraktet från 1991 skildrar en gammal kvinnas sista tid. Hon har två söner, som inte kan hålla sams, medan de söker ”den far som de förnimmer i hemmet hela tiden, men bara som ett svidande tomrum”. Och i Hatet från 1995 är modern Elin ”en stark kvinna – och ömtålig.” Fadern är en främling som hälsar på en gång om året och bjuder Erik och hans lillebror på tivoli.

Är nu det sista ordet sagt om det espmarkska familjedramat?

Jag tvivlar.