En viktig urkund

Visbyfranciskanernas kalendarium är en ovärderlig källa för alla som är intresserade av nordisk medeltid, skriver Carl Johan Gardell.

Foto: Scanpix

Litteratur2008-05-06 00:01
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det finns uppskattningsvis 20 000 originaldokument bevarade från Sveriges medeltid. Många av urkunderna är rättshandlingar som testamenten, köpebrev, donationer, förpantningar och utfästelser om morgongåvor. Till detta ska läggas landskapslagar och rimkrönikor samt exempelvis påvebrev och kungliga förordningar. En annan viktig källa är de kalendarier, d.v.s. almanackor, som fördes vid många kyrkor och kloster.

Franciskanorden grundades av Franciskus av Assisi i början av 1200-talet. Ordensregeln stadfästes formellt av påven Honorius III 1223. Tio år senare (1233) kom franciskanerna, som också kallades minoriter eller gråbröder, till Visby och grundade där det första ordenshuset i (dagens) Sverige. Under nästan 200 år, med början vid 1300-talets mitt, förde de ett kalendarium som finns bevarat på KB i Stockholm.

Praktverket Visbyfranciskanernas bok har publicerats i dagarna. I boken finner man, förutom ett heltäckande person- och ortnamnsregister, utmärkta foton av kalendariets 71 pergamentblad (medräknat ett antal instuckna lösa dokument) samt en utskrift på latin och en parallell svensk översättning. Den latinska transkriberingen med tillhörande kommentarer har utförts av latinprofessorn Eva Odelman som bland annat är knuten till Riksarkivet i Stockholm. Person- och ortregistret har sammanställts av docent Evert Melefors som, fram till pensioneringen, varit verksam på Institutet för Språk och Folkminnen i Uppsala. Odelman och Melefors har också varit verkets redaktörer.

Kalendariet består inte bara av en almanacka där gråbröderna noterade årets helgondagar för liturgiskt bruk. Efter kalendern finner man ett antal korta annalnotiser om dramatiska händelser, exempelvis översvämningar och farsoter, som inträffat i Danmark och på Gotland. Sedan följer den så kallade Visbykrönikan där den okände skrivaren redogör för politiska händelser och krig som utspelat sig i Skandinavien och Östersjöområdet, de flesta under Magnus Erikssons och Albrekt av Mecklenburgs tid. De avslutande delarna i kalendariet består av notiser om kyrkobyggande och andra ordensärenden, en Dansk årsbok samt en diger lista över personer som begravts i gråbrödernas egen klosterkyrka Sankta Katarina (Sankta Karin) i Visby.

Visbyfranciskanernas kalendarium, som är en viktig urkund från nordisk medeltid, finns nu lätt tillgänglig för forskare och andra intresserade. Odelman och Melefors har utfört en värdefull kulturgärning.
En ny bok
Visbyfranciskanernas bok. Handskriften B 9 i Kungliga biblioteket.
Redaktörer: Eva Odelman och Evert Melefors
(Arkiv på Gotland 5. Skriftserie för landsarkivet i Visby och Gotlands kommunarkiv, Visby 2008)