Biskops-Arnö Ă€r en MĂ€larö i Ăvergrans socken sydvĂ€st om Uppsala. Sedan 1958 driver hĂ€r Föreningen Norden en folkhögskola med kurser i bland annat skrivande, dramatik, dokumentĂ€rfilm, bildjournalistik och friskvĂ„rd. Skolan har haft nationell betydelse genom att den fostrat mĂ„nga av landets nutida poeter och prosaister, men ocksĂ„ regional, för att den ökat bildningsintresset i bygden. 1988 firade Biskops-Arnö 700 Ă„r. Nu har en pĂ„kostad minnesbok under redaktion av folkhögskolans tidigare rektor Birgitta Ăstlund kommit ut. Den Ă€r bĂ„de ett monument över folkhögskolan och över platsens kultur- och naturhistoria.
Arnö ligger i gammal kulturbygd och har en lĂ„ng och vĂ€ldokumenterad historia. Vid 1200-talets slut förvĂ€rvades ön av kyrkan och blev Ă€rkebiskopens egendom. Ett bevarat pergamentsbrev frĂ„n Magnus Bosson skrivet med fjĂ€derpenna och jĂ€rngallusblĂ€ck (tillverkat av gallĂ€pplen frĂ„n ek, jĂ€rnvitriol och gummi arabicum) Ă„r 1288 Ă€r det Ă€ldsta dokument som styrker kyrkans position pĂ„ platsen. Den siste Ă€rkebiskop som innehade egendomen blev Jakob Ulfsson Ărnefot, en av grundarna till Uppsala universitet 1477 och den som introducerade boktryckarkonsten i Sverige. Av den palatsliknande byggnad som disponerades av biskoparna Ă„terstĂ„r dock idag bara rester, bland annat den sĂ„ kallade gotiska salen, enligt boken Arnös största sevĂ€rdhet.
Sedan biskoparna lÀmnat Arnö pÄ 1500-talet blev platsen kronogods för Gustav Vasa, som anvÀnde biskopsbyggnaden som spannmÄlsmagasin. Det kan lÄta vanvördigt, men sannolikt rÀddade han dÀrigenom byggnaden frÄn förtidig undergÄng. Kronogodset anvÀndes sedan av andra regenter fram tills dess Gustav II Adolf Är 1621 förlÀnade Arnö till riksrÄdet Filip von Scheidling, vilken i sin tur 1641 bytte bort sin förlÀning till fÀltherren och affÀrsmannen Jakob de la Gardie och Ebba Brahe. I samband med Karl XI:s reduktion drogs sedan Arnö-förlÀningen in och blev i stÀllet bostad Ät översten för Kungliga Livregementet till hÀst under 200 Är fram till 1878. DÀrefter arrenderades Arnö ut till olika intressenter innan det till slut blev sÀte för folkhögskolan pÄ 1950-talet.
Under de olika perioderna tillkom nya byggnader pĂ„ platsen, samtidigt som de gamla byggdes om, byggdes till, revs eller fick förfalla. PĂ„ 1600-talet byggde Johan III ut biskopens hus till ett palats, vilket förstördes pĂ„ 1700-talet, dĂ„ den nuvarande herrgĂ„rden byggdes. I boken skildrar Erik B Lundberg och Lars Gezelius ingĂ„ende platsens byggnadshistoria frĂ„n medeltiden och fram till idag. Deras informativa artikel Ă€r illustrerad med sĂ„vĂ€l kartor som teckningar av planlösningar och arkitektoniska detaljer. Som ett slags komplement till artikeln finns ocksĂ„ tvĂ„ inventarieförteckningar, en frĂ„n biskoparnas tid 1444 och en frĂ„n Ebba Brahes 1673. DĂ€r kan man pĂ„ detaljplanet se vilka föremĂ„l som fanns i husen vid ett bestĂ€mt ögonblick. Exempelvis nĂ€mns frĂ„n Ebba Brahes tid att i lĂ„ngkammaren fanns âEen Fuhru Sengh medh tree Knappar, öffuerdragne med PĂ„fogelfiedrarâ liksom âEen Nattstohl medh een koppar Kiettel uthjâ.
Folkhögskolans tidigare rektor Birgitta Ăstlund och dess nuvarande, Ingegerd Lusensky, avslutar boken med en artikel om Biskops-Arnö idag. DĂ€r lyfter de fram skolans förste rektor Ă ke Leander och det pionjĂ€rarbete han utförde dĂ„ skolan var ny och ekonomiproblemen stora. Han förverkligade i praxis folkhögskolans uppdrag att öppna alternativa vĂ€gar till yrkeslivet för dem som inte kunde fĂ„ högre utbildning. Hans demokratiska ideal innebar Ă€ven att du-reformen var genomförd pĂ„ skolan redan under 1960-talet, nĂ„got som hade betydelse för nĂ€rheten mellan lĂ€rare och elever.
Ăstlund och Lusensky betonar ocksĂ„ Biskops-Arnö som sĂ€te för författartrĂ€ffar och litterĂ€ra seminarier. En viktig galjonsfigur och inspiratör var exempelvis proletĂ€rförfattaren Jan FridegĂ„rd, som hade en nĂ€ra relation till skolan. Hans bibliotek skĂ€nktes efter hans död till Biskops-Arnö av dottern Aase. Det finns i dag i medeltidshuset ovanför gotiska salen. Sist men inte minst lyfter Ăstlund och Lusensky fram nĂ„gra forna elever som idag Ă€r viktiga aktörer i film- och TV-branschen. Ett exempel Ă€r dokumentĂ€rfilmaren Erik Gandini vars mediekritiska film Videocracy visades pĂ„ filmfestivalen i Venedig 2009. Det Ă€r ingen dĂ„lig reklam för folkhögskolan pĂ„ Arnö.
Minnesboken Biskops-Arnö under 700 Är Àr en lÀsvÀrd och intressant studie samtidigt som den Àr ett stycke viktig lokalhistoria. Det Àr dessutom en mycket vacker bok med fantastiskt fina fotografier.