En kontroversiell sosse

Utrikespolitik har varit Pierre Schoris stora intresse i alla tider. Bland annat har han varit Olof Palmes medarbetare i internationella frågor, kabinettssekreterare på UD, biståndsminister, ledamot av Europaparlamentet och framför allt Sveriges ambassadör i FN 2000 - 04. Nu är han chef för en tankesmedja i Madrid. Men svensk utrikesminister blev han aldrig.

I hans bok Draksåddens år framgår det att han blev mycket sårad av detta. Han berättar att dåvarande statsminister Ingvar Carlsson förklarade att utrikesministern måste vara kvinna och att detta var det enda skälet till att Pierre Schori inte blev utnämnd. Men det fanns andra skäl. Pierre Schori har varit och är kontroversiell även i sitt eget parti, socialdemokraterna. Han står långt till vänster och gör ingen hemlighet av det. Han är eller har åtminstone varit en framstående Kuba-kramare, han står på palestiniernas sida i Mellanöstern och han tror att västs hegemoni i världen "går mot sitt slut". Han är mycket kritiskt mot USA och närmast hatisk mot president George W Bush.

Med sådana åsikter är det inte så överraskande att han gick miste om att bli generalsekreterarens speciella ombud i Kosovo på grund av USA:s veto inte mindre än två gånger. Pierre Schori är också skarpt kritisk mot förre statsministern Göran Persson, inte minst på grund av hans, enligt Schori, alldeles för Israelvänliga politik. Alla svenska regeringar efter Olof Palme har varit underdåniga mot USA och ligger alldeles för lågt i internationella frågor, understryker han.
Men kritiken mot svenska regeringar spelar ingen stor roll i boken som i stället koncentrerar sig på FN och USA. Pierre Schori vill stärka FN och försöka ena USA och EU kring en gemensam global dagordning inom FN:s ram. USA måste sluta att driva en egen politik utanför FN, anser han. Men han ser svårigheterna.

I slutet av boken redogör han för sin mycket pessimistiska syn på dagens internationella läge. Terroristattackerna fortsätter liksom våldet i Irak och Afghanistan. Miljöhoten ökar och det går inte att förlita sig på marknadskrafterna för att bekämpa dem utan här krävs politiska åtgärder, framhåller han.
Boken inleds med en lång beskrivning av förspelet till terrorattackerna den 11 september och Irakkriget, inklusive ganska långrandiga citat ur hans egna rapporter till UD och uppteckningar av samtal. Numera är historien noga kartlagd i massmedierna och inte minst i flera intressanta böcker, så den delen av Schoris bok känns ganska onödig.

Pierre Schori klargör liksom så många andra före honom att den amerikanske presidenten avsiktligt lurade de flesta och att landets ledning var mer intresserad av att få bort Saddam Hussein från Irak än att försöka stoppa al Qaida. Han anser att USA:s politik i Irak och Afghanistan är ett enda stort misslyckande. Han vill att USA ska dra sig ur Irak men att trupperna i Afghanistan däremot ska vara kvar. Analyser kring dessa frågor till hör det mer intressanta i denna bok.
Men den är ganska tungläst. Pierre Schori kräver mycket av sina läsare, även om han ibland försöker lätta upp texten med lite mer personligt stoff. Boken hade vunnit på större koncentration på hans funderingar kring FN:s och USA:s framtida problem.

En kontroversiell sosse

USA och FN står i fokus i Pierre Schoris nya, pessimistiska bok Draksåddens år, skriver Gunvor Hildén.