En färgstark president

Sedan den tjeckiske presidenten Vaclav Havel avgick, framstår Lettlands president Vaira Vike-Freiberga mer och mer som den intressantaste av statscheferna i de öst- och centraleuropeiska stater som frigjort sig från Moskva och nu håller på att bli medlemmar av såväl Nato som EU.Det är naturligtvis inte bara för att hon som en stilig och välklädd kvinna är lätt att känna igen på Natos och EU:s s k familjefoton. Det är i första hand för att hon säger saker som väcker intresse och respekt och för att hon gör det på ett sätt som går hem både bland vanligt folk och bland hennes utländska kolleger. Men vem är hon?Omvald 2003På bokmässan i Frankfurt i oktober lanserades en uppdaterad engelsk upplaga av en biografi som kom ut på lettiska år 2001 och sedan på ryska. In the name of freedom. President of Latvia Vaira Vika-Freiberga, heter boken. Författare är enprofessor i litteraturhistoria vid universitetet i Riga vid namn Ausma Cimdina, som främst specialiserat sig på litterär kritik och feministiska tendenser. Hon har bl a gästföreläst i Stockholm.Boken är så rykande färsk, att den tar in presidentens omval den 20 juni och folkomröstningen om EU den 20 september.Man kan naturligtvis inte begära av en biografi om en politiker som står mitt i sin gärning att den skall vara särskilt definitiv. Man bör i stället se den som en presentation för internationell publik av en ovanligt spännande politisk aktör i vårt närområde.Fascinerande läsningVike-Freibergas bakgrund är redan den en fascinerande läsning. Hon föddes i Riga 1937. År 1944 gick familjen i landsflykt just före den andra sovjetiska inmarschen. Det blev flyktingläger och folkskola i Lübeck 1945—49. Sedan fick styvfadern ett jobb i det då alltjämt franskstyrda Marocko. Inför Marockos självständighet flyttade man 1955 ännu längre västerut, nämligen till Kanada. Det är inte att undra på att Vaira talar tyska, franska och engelska utan accent.Efter psykologistudier i Toronto blev hon universitetslärare och så småningom professor i det tvåspråkiga Montreal.Då hade hon gift sig med en annan exillett, Imants Freibergs, också han akademiker. Deras hem i Montreal blev, som författaren framhåller, en samlingspunkt för politiskt och litterärt medvetna letter. Även besökare från Sovjet-Lettland vågade sig dit.Paret Freibergs deltog också i konferenser och kongresser på olika håll i världen, där Lettlands framtid diskuterades. På det litterära området kom Vaira att ägna mycket intresse åt de lettiska folksångerna — dainas — som spelat och alltjämt spelar en stor roll i det lettiska nationalmedvetandet. Det är rimligen detta gemensamma intresse som fört författaren till Vairas umgängeskrets. Under slutet av sovjettiden kunde hon då och då besöka Riga utan större fara.Internationell erfarenhetNär hon 1998 flyttade hem till det åter självständiga Lettland, var det för att bli chef för det lettiska institut för kulturförbindelser med utlandet som då upprättades med Svenska Institutet i Stockholm som förebild.Men där blev hon inte långvarig. Redan året därpå valdes hon nämligen till president av det lettiska parlamentet, sedan ett par politiker fallit igenom.Det var naturligtvis ett vågspel att välja en politiskt oerfaren, partilös exil-lett till landets högsta ämbete. Men de flesta letter och utländska bedömare är i dag ense om att man knappast kunde gjort ett bättre val. Hennes internationella erfarenhet och språkkunskaper har varit henne till stor hjälp. Förmodligen också att ha varit professor i psykologi ?Presidenten har i den lettiska författningen inte någon central roll. Den påminner mer om den tyska än om den finska eller franska. Men i osäkra parlamentariska lägen kan presidenten utöva betydande inflytande bakom scenen. Presidenten kan också genom uttalanden påverka stämningsläget i landet. Vidare är det presidenten som genom statsbesök m m företräder landet utåt. Allt detta har Vike-Freiberga gjort på ett sätt som väckt stor uppskattning. "Vår bästa utrikesminister" kallas hon i Riga. I känsliga frågor som berör Lettlands historia under andra världskriget och den ryskspråkiga befolkningens ställning i landet har hon också bättre än många formulerat sig på ett sätt som väckt vidsträckt uppskattning. Likaså spelade hon en stor roll för Lettlands inträde i Nato och EU.Ausma Cimdina återger f ö några av presidentens viktigare tal som smakprov på hennes sätt att lägga fram och övertyga.Vike-Freiberga är nu omvald för en andra och sista fyraårsperiod. Efter den skall det bli spännande att få läsa en skicklig historikers eller statsvetares utvärdering av hennes insatser. Till dess får vi vara Ausma Cimdina tacksamma för denna presentation som gör det lättare att följa presidentens fortsatta statsmannainsats.@7a Bildtextupptakt:@EU-presidenten Romano Prodi och Lettlands president Vaira Vike-Freiberga.þt>Foto: Ilmars Znotis/Scanpix