Den israeliske historieprofessorn Yuval Noah Harari tar sig an människans historia i sin bok ”Sapiens: En kort historik över mänskligheten”. Boken har blivit en internationell succé och utgivits i mer än 30 länder. I Sverige har Lasse Bergs böcker om Kalahari och Svante Pääbos Neandertalmänniskan sålt i stora upplagor. Varför detta intresse för vårt evolutionära förflutna?
Det beror nog på att vi idag känner ett behov att förstå vår mänskliga natur och vårt ursprung med tanke på klimathotet och konflikterna i världen. Den sjätte utplåningen av liv på jorden kommer att bli människans verk. Kan vi stoppa den utvecklingen? Är det människans förbannelse att ha en för stor hjärna och kunna tänka? I slutet av ”Sapiens: En kort historik över mänskligheten” skriver Harari att homo sapiens har blivit ekosystemets skräck och en gud som inte bara eftersträvar evigt liv utan även har förvärvat den gudomliga förmågan att skapa och förgöra. Men vi är mycket vilsna och oansvariga gudar som inte vet vad vi vill. Och finns det något farligare än oansvariga och vilsna gudar?
Hur började då människans väg mot herraväldet över jorden? Vad gick snett på vägen? Allt gick snett från början med en aggressiv art i en fientlig miljö utrustad med en hjärna som arbetade på högvarv för artens överlevnad. Resultatet blev tre revolutioner som kom att prägla människans historia. Den första var den kognitiva revolutionen för 70 000 år sedan som följdes av jordbrukarrevolutionen för 12 000 år sedan och den vetenskapliga revolutionen som inleddes för 500 år sedan och som fortfarande pågår. Harari strukturerar sin historik över mänskligheten utifrån dessa tre revolutioner.
Den kognitiva revolutionen försåg människans med verktyget för herraväldet över jorden. Det var den viktigaste händelsen i hennes evolution. Länge befann sig människan i mitten av näringskedjan jagad av större rovdjur. Först de senaste 100 000 åren tog hon språnget till toppen. Men hon hann inte anpassa sig till sin nya situation utan betedde sig fortfarande som ett jagat djur. Det förklarar enlig Harari den första etniska rensningen i historien då homo sapiens mötte neandertalarna för 30 000 år sedan. Därefter följde andra etniska rensningar, krig och våld.
Ett avgörande steg i den kognitiva revolutionen var förvärvandet av språkförmågan för att kommunicera och samarbeta. Språket gjorde det möjligt för sociala grupper att dela på mytiska och religiösa föreställningar. Genom fantasi skapades myter, religioner och ideologier, vilket ledde till uppkomsten av kulturer. Ett viktigt evolutionärt redskap har därför varit fantasi. I våra dagar är demokrati den fiktiva idé som håller ihop de flesta samhällen.
Enligt Harari är miljökatastrofer inget nytt utan människans utrotning av djur och växter har skett flera gånger i historien. Likt många andra historiker anser han att övergången från jägare-samlare till jordbrukare var en katastrof för människan. Följden blev svält, sjukdomar och maktkamp. Med den vetenskapliga revolutionen på 1500-talet följde ny kunskap och teknologi. Det som karakteriserat moderniteten är kopplingen på gott och ont mellan vetenskap, ekonomi och politik.
”Sapiens: En kort historik över mänskligheten” är en spännande och skrämmande bok. Det jagade djuret människan fortsätter på 2000-talet att jaga en illusorisk lycka på väg mot det sjätte utplånandet av liv på jorden. Eller kommer cyborger att ta över herraväldet?