Dramat som chockade en värld

EN NY BOK. Strax efter midnatt den 4 november 1956 inledde sovjetiska Röda armén den massiva militära offensiv som på några dagar skulle krossa den spontana ungerska revolution som brutit ut tolv dagar tidigare. Anfallsstyrkan bestod av nästan 150 000 välutrustade soldater från tio divisioner och ungefär 2 500 av Sovjetunionens modernaste stridsvagnar. Redan samma dag flydde den ungerske premiärministern Imre Nagy och ett fyrtiotal av hans medarbetare och fick asyl på den jugoslaviska ambassaden i Budapest. Den 11 november kapitulerade det sista rebellfästet.Ungefär 2 600 ungrare dog under upproret. Under de närmast följande månaderna flydde åtminstone 180 000 personer till västvärlden, de flesta över den delvis obevakade gränsen till Österrike. Den nya ungerska marionettregeringen under Janos Kadar, som presenterades av en sovjetisk radiostation på invasionens första dag, upprättade omedelbart ett antal så kallade folkdomstolar med extraordinära befogenheter för att döma de "antisovjetiska elementen" i landet. Ungefär 22 000 personer fängslades under de följande åren. Bland de 330 som avrättades fanns den störtade premiärministern Nagy.Den ungerska revolutionen var det blodigaste upproret mot det imperium som Sovjetunionen upprättade i östra Centraleuropa och på Balkan vid det andra världskrigets slut. Lagom till 50-årsminnet har boken Ungernrevolten 1956 kommit ut i svensk översättning. Författaren Victor Sebestyen föddes i Budapest men var bara barnet när familjen tvingades fly ur landet den dramatiska hösten. Som reporter har han bland annat bevakat utvecklingen i de postsovjetiska staterna efter Berlinmurens fall för flera brittiska tidningar. För närvarande är han verksam på Londontidningen Evening Standard.Varför just Ungern? Sebestyen kartlägger den komplicerade bakgrunden och pekar på ett antal viktiga omständigheter. Endast ett fåtal inom den ungerska arbetarklassen attraherades av kommunismen under mellankrigstiden. Det underjordiska kommunistpartiet hade, vid andra världskrigets slut, inte ens 200 medlemmar. Ungern hörde också, tillsammans med exempelvis Bulgarien och Finland, till de besegrade stater som ställt sig på Nazitysklands sida i kriget mot Sovjetunionen. I en FN-rapport, som publicerades 1948, konstaterades att Ungern drabbats av materiella förluster som motsvarade uppskattningsvis 40 procent av landets bruttonationalprodukt på grund av sovjetisk ockupationspolitik, krigsskadestånd och plundringar. Ryska soldater löpte amok efter befrielsen från Nazityskland, stal det mesta som gick att frakta bort och våldtog åtminstone 150 000 ungerska kvinnor.Hyperinflationen som drabbade landet under de första efterkrigsåren utplånade alla besparingar. Den sovjetinspirerade planekonomin, som styrdes av doktrinära stalinistiska ideologer, blev en ekonomisk katastrof. Kommunistledaren Matyas Rakosi, Ungerns diktator under åren 1949-56, var möjligtvis den brutalaste av alla de satraper som Stalin och hans arvtagare tillsatte för att härska i de östeuropeiska lydstaterna. Åren 1950-53 åtalades mer än 1,3 miljoner människor, en sjundedel av landets befolkning, och hälften kastades i fängelse. Den hatade säkerhetspolisen AVO (Allamvédelmi Osztály), regimens maktcentrum, hade 48 000 anställda och en miljon hemliga informatörer.1956 var ett oroligt år i den kommunistiska världen. Den nye ledaren Nikita Chrusjtjovs banbrytande avstaliniseringstal, som hölls den 25 februari vid en sluten session på det sovjetiska kommunistpartiets tjugonde kongress, bidrog till att ytterligare underminera de stalinistiska satrapernas legitimitet och utlöste social oro i ett flertal stater från Polen till Georgien. Ungerska intellektuella krävde utvidgad yttrandefrihet. Reformkommunister samlades kring Nagy, en av få i den kommunistiska makteliten som respekterades av en bredare allmänhet. Vid ett studentmöte den 22 oktober författades ett manifest som sammanfattade de aktuella reformkraven i 16 punkter. Det blev gnistan som tände revolutionen. Redan dagen därpå raserades den väldiga Stalinstatyn på Hjältarnas torg inför ögonen på 100 000 jublande människor. Radiohuset stormades. Infångade AVO-män lynchades eller massakrerades till döds. Folkmassor plundrade vapenförråd och den folkliga protesten förvandlades snabbt till ett väpnat uppror. Vid midnatt avsattes den hatade partiledaren Ernö Gerö på order från Moskva och ersattes av Nagy.Avhemligade dokument, som Sebestyen tagit del av, kastar ljus över den tragiska händelseutvecklingen. Den ungerska revolutionens öde avgjordes i Moskva och Washington. Trots all västlig propaganda om att befria de förslavade folken bakom järnridån hade den amerikanska Eisenhoweradministrationen inte en tanke på att ingripa. Den tudelning av Europa, som fastslogs vid Jalta- och Potsdamkonferenserna 1945, skulle bestå i ytterligare 33 år.Sebestyen följer det dramatiska händelseförloppet från dag till dag. Det är spännande som en thriller, men ack så sorgligt. Ungernrevolten 1956 är utan tvekan en av de bästa böcker som skrivits om det blodiga drama som chockade en hel värld.