Detaljrikt om Einstein

Albert Einstein (1879-1955), 1900-talets mest berömde fysiker, symboliserar den genomgripande utveckling som fysikämnet genomgått under förra seklet. Hans position under hela 1900-talet kan kanske liknas vid den ryktbarhet som Galilei och Newton åtnjöt under 1600-talet, Linné under 1700-talet och Darwin under 1800-talet, var och en inom sina egna vetenskapsområden. Det märkliga med Einstein är att han ändå i vissa stycken faktiskt kämpade emot den revolution i det fysikaliska tänkandet som han själv varit med om att åstadkomma. Hans största insatser inom den teoretiska fysiken kom under de två första decennierna av 1900-talet. År 1922 tilldelades han det Nobelpris som egentligen skulle ha delats ut året innan. Kuriöst nog hänför sig prismotiveringen till ett arbete som numera inte räknas som det allra märkligaste. Detta säger en del om Einsteins insatser - han kunde få Nobelpris, även om man räknade bort de mest betydelsefulla upptäckterna, de som rörde relativitetsteorin. Det säger också något om Nobelkommitténs bedömningar - man vågade inte riktigt lita på att Einsteins pionjärarbeten skulle stå sig. Resultaten av de experimentella prövningarna var fortfarande svårtolkade. Bland svenska och för den delen även många internationella forskare var tiden helt enkelt inte mogen för ett så stort språng i tänkandet, trots att det hade gått mer än 15 år sedan den första uppsatsen publicerades år 1905.

Frågar man människor om vad Einstein åstadkommit, blir nog svaren i allmänhet ganska svävande. Han har kommit att symbolisera en värld av mystiska samband, som vår intuition inte så lätt omfattar. Möjligen är det känt att han yttrat sig om relationerna mellan tid och rum. Några vet kanske att hans teorier senare kunnat bekräftas genom noggranna observationer av små störningar i astronomiska system eller genom svårtillgängliga studier av mikrokosmos. Relativitetsteorin är inte var mans egendom - många förväxlar relativitet i Einsteins mening med den relativism som filosofer diskuterar. Mycket välbekant är däremot ekvationen som ger sambandet mellan energi, E, och massa, m, (E = mc2), även om denna till synes enkla ekvation också förbryllar. (Med "c" avses ljushastigheten.) Just det sambandet har ibland blivit en symbol för "den moderna fysiken".
Einsteins insatser på andra områden än den teoretiska fysiken, som pacifist, som initiativtagare till utvecklingen av atombomben i USA, som förkämpe för den israeliska statsbildningen för att bara nämna några exempel, har gjort att intresset varit stort att skildra hans liv. Redan under hans livstid utkom de första biografierna, men det var år 1982 som fysikerkollegan Abraham Pais gav ut sin berömda Subtle is the Lord. Titeln syftar på ett berömt citat, i vilket Einstein förklarar sin syn på Vår Herre: "Han må vara raffinerad, men elak är Han inte".

Mycket få levnadsskildringar av Einstein har översatts till svenska. År 1996 utkom dock en omfattande biografi på svenska, skriven av den tyske vetenskapshistorikern Albrecht Fölsing. Nu har ytterligare en biografi översatts till svenska: Einstein Hans liv och universum, av Walter Isaacson. För den svenska versionen svarar Roland Poirier Martinsson och fackgranskningen har gjorts av Anders Bárány. En viktig anledning till det nya intresset för Einstein är det faktum att vissa källor, t ex brevsamlingar, blev offentliga först år 2006 och att man numera kan referera till webben. Isaacson ger bland annat en adress som leder till ett inspelat anförande av Einstein, där man kan lyssna till hans Credo, på tyska:
www.yu.edu/libraries/digital_library/einstein/credo.html

År 2005 firades, med sanktion av FN, "Fysikens världsår" till minne av Einsteins enastående "mirakelår" 1905, det år då tjänstemannen vid patentverket i Bern publicerade tre banbrytande artiklar, bland annat om den speciella relativitetsteorin.
I den nya boken skildras utförligt Albert Einstein både som fysiker och som privatperson utanför det professionella livet som fysiker. Man får intrycket av en ständigt mycket engagerad människa, inte minst politiskt. Han föddes i den tyska staden Ulm men efter att ha avsagt sig sitt tyska medborgarskap blev han som 22-åring medborgare i Schweiz. I sitt nya hemland vistades han både som student vid Tekniska högskolan (ETH) i Zürich, som anställd vid patentverket i Bern och så småningom som professor vid ETH. Han återkom dock till Tyskland efter att ha blivit erbjuden en mycket förmånlig anställning som professor i Berlin. Där inledde Einstein redan under första världskriget sin politiska verksamhet. Han deltog aktivt i rörelser som kritiserade fosterländska och pro-krigiska strömningar, vanliga även i akademiska kretsar. Snart kom han också att verka för upprättandet av ett hebreiskt universitet i Jerusalem. Han blev en mycket engagerad pacifist och togs i anspråk av Nationernas förbund i dess Kommission för intellektuellt samarbete. Efter hand växte det politiska och antisemitiska förtrycket i Tyskland och Einstein bestämde sig för att emigrera till USA år 1933. I Princeton, vid det nyetablerade Institute for Advanced Study fick han en fristad och kunde, i stort sett befriad från normala akademiska plikter, ägna sig åt sin forskning.
Efter det att Hahn och Strassman upptäckt fissionsprocessen i ett tyskt laboratorium vid slutet av år 1938 kände Einstein det som sin uppgift att informera den amerikanske presidenten om möjligheterna att tillverka kärnvapen. Så småningom kom Manhattanprojektet i gång, och det finns skäl att påstå att det var Einstein som var en av initiativtagarna. Märkligt nog ansågs han dock, på grund av sina tidigare sympatier på vänsterkanten, inte tillräckligt pålitlig för att få delta i utvecklingen av bomben. Det påstås att den som fattade detta beslut inte visste, att det var Einstein som skrivit brev till president Roosevelt i augusti år 1939.

Ett fascinerande människoliv har i Walter Isaacson fått en utomordentligt skicklig skildrare. Tack vara de nyöppnade källorna kan Einsteins familjeliv beskrivas i stor detalj; många citat ur brev både från och till huvudpersonen finns numera att tillgå. Boken ger också mycket av grunddragen av den västliga 1900-talshistorien i all dess skiftande mångfald, politiskt, vetenskapligt och allmänkulturellt. Översättningen är för det mesta utomordentlig. Dock finns några få besvärande språkfel - det har exempelvis varit svårt att skilja mellan "hans" och "sin". Enstaka referenser pekar fel och när det gäller hänvisningarna till Fölsings monumentala biografi är det svårt att veta vilken version som menas av de tre som finns: originalet på tyska, den förkortade på engelska eller den kompletta på svenska. Antalet noter i texten är kanske onödigt stort - drygt tusen: alltför många för en icke forskande läsare. Emellertid kan boken likafullt rekommenderas till läsning och att därefter bevaras som ett mycket rikhaltigt referensverk.

Detaljrikt om Einstein

Nyöppnade källor har skapat ett förnyat intresse för Einstein. Gunnar Tilbell har läst en biografi som utförligt skildrar Einsteins liv, både som privatperson och fysiker.