Den svåra sanningsfrågan kvarstår

Vad är sanning? Den frågan debatteras nu ivrigt i tidningar och på bloggar när det gäller Liza Marklunds Gömda. Också Eva Franchells Väninnan reser samma fråga. Vad visste statsminister Göran Persson och justitieminster Thomas Bodström egentligen om den omdebatterade utvisningen av två terroristmisstänkta egyptier 2001?
Redan när historien först läckte ut framstod det som konstigt att statsministern och justitieministern faktiskt skulle vara ovetande om hur en så känslig fråga hanterades. Men i debatten fick utrikesminister Anna Lindh bära hela ansvaret. Det var uppenbarligen enklast så.
Frågan togs senare upp i konstitutionsutskottet, men där kunde man inte bevisa att någon annan i regeringen än Anna Lindh kunde ställas till svars. Eva Franchell, som var Anna Lindhs väninna, hävdar i sin bok att hon har bevis för att Persson och Bodström var informerade. Hon hänvisar bland annat till ett mejl som hon sett, men exakt vad som står i mejlet får vi inte veta.

Är det troligt att Säpo inte informerade justitieministern om att avvisningen skulle ske med ett amerikanskt plan och med amerikanska säkerhetspoliser ombord? De visade sig ha hanterat de två egyptierna på ett extremt förödmjukande sätt. Trots löften om motsatsen blev de två också torterade i Egypten. Hela hanteringen stred mot folkrätten. Regeringens stora brådska berodde på att man på uppmaning från USA ville få iväg egyptierna innan deras advokater hann överklaga utvisningen.

Eva Franchell var anställd av TV4 när detta hände och har nu i efterhand försökt rentvå sin väninna Anna Lindh. Författaren menar att ansvaret för utvisningen måste delas mellan Lindh, Persson och Bodström, eftersom de alla var informerade. Men även om det verkar konstigt i överkant att de inte skulle ha vetat något har ingen ännu lyckats bevisa att Göran Persson och Thomas Bodström faktiskt var informerade om formerna för den amerikanska inblandningen. De förnekar fortfarande att de då i december 2001 visste hur utvisningen skulle gå till. Det kan ju möjligen förhålla sig så att de båda vid det aktuella tillfället ansträngde sig väldigt mycket för att inte veta. Ibland tycks det vara det bästa sättet att agera i regeringen för att slippa ansvar.
Mona Sahlin var i alla händelser inte inblandad. Det kanske stärker hennes position i partiet nu. Den har ju annars skadats en hel del på senare tid.

Frågan om egyptiernas utvisning kommer att tas upp i riksdagens konstitutionsutskott ännu en gång.
De två egyptiernas öde behandlas relativt kortfattat i Eva Franchells bok som egentligen handlar om hur kul det är att jobba i regeringskansliet, vilket hon gjorde i närmare tio år med olika uppdrag. Där händer det saker hela tiden, ministrarna tävlar med varandra om Göran Perssons gunst och blir osams, departementen rivaliserar om uppmärksamheten, pressekreterarna kämpar med respektive utspel och funderar ut metoder för att få ut dem i medierna. Alla sliter med sitt och vill få ut största möjliga effekt .

Eva Franchells bok är mycket lättläst och underhållande. Men den där sanningsfrågan kvarstår. Hon citerar ofta samtal där hon inte varit närvarande. Visst förefaller de sannolika, men i alla fall?
För den som vill veta hur det går till i regeringskansliet, om rivalitet och utspel och journalisternas makt har Eva Franchells bok mycket att bidra med. Men jag tror jag inte på riktigt allt hon skriver.

Den svåra sanningsfrågan kvarstår

Underhållande om livet i Rosenbad, men knappast överygande när det gäller sanningsfrågan, konstaterar Gunvor Hildén om Eva Franchells bok Väninnan.