Den ryska själens många sidor

Per-Arne Bodin är en av Sveriges främsta Rysslandskännare. Han har gett ut en rad böcker om rysk kultur, religion och politik. Hans specialområden är ortodox religiositet och den ryska litteraturen. I sin nya bok Skruden och nakenheten: Essäer om Ryssland ligger fokus just på den ortodoxa traditionen och sådan klassiska författare som Tolstoj, Dostojevskij och Solzjenitsyn. Men där förekommer även nedslag i det samtida ryska samhället. Bodin är en utmärkt guide till en ökad förståelse av det stora gåtfulla landet i öst.
Var annars än i Ryssland spelar traditionen med heliga dårar en sådan viktig roll? Var annars än i Ryssland kan diktatorn Stalin helgonförklaras vilket säger en hel del om de extremnationalistiska strömningarna i landet. Var annars än i Ryssland skapas legenden om Kitezj, den heliga sjunkna staden. Kitezj får stå för ett specifikt ryskt sökande efter en förlorad andlighet.

Ett samtida fenomen i Ryssland är kanoniseringen av nymartyrer från sovjettiden då kyrkan förföljdes av kommunistregimen. Tusentals präster arresterades, avrättades eller dog i lägren. Nymartyrerna har inte bara sina egna legender utan de blir även föremål för nyskrivna hymner på kyrkoslaviska och dessutom avbildas de på ikoner. Ett annat fenomen är den gamla imperietanken som präglar mycket av samhällsdebatten i dag. Många ryssar drömmer om att än en gång få uppleva ett nytt Storryssland.

I Skruden och nakenheten lyfter Bodin fram det spänningsfyllda och motsägelsefulla i den ryska identiteten. En essä berättar exempelvis om den förste terroristen Sergej Netjajev och hans märkliga liv medan nästföljande essän handlar om filosofen Nikolaj Fjodorov. Han levde som enstöring, gick alltid i samma kläder och skänkte sin lön som bibliotekarie till de fattiga. Hans huvudverk Den gemensamma sakens filosofi utkom först postumt mellan åren 1906-1913. Grundtanken är utopin om skapandet av en ny människa och ett nytt samhälle genom den fysiska uppståndelsen av de döda med hjälp av naturvetenskapen. Enligt Fjodorov har Ryssland en mission att rädda världen från materialismen och ekonomismen. Hans filosofi uppvisar en salig blandning av rysk andlighet och positivism.
Skruden ock nakenheten får ett lyft i avdelningen om litteratur där Bodin skriver mästerligt om flykttemat hos Tolstoj och mottot till Anna Karenina. Andra essäer handlar om symbolistpoeten Alexander Blok och den nutida poeten och konstnären Dmitrij Prigov. Över huvud taget är det en imponerande bredd i ämnesvalet i Bodins essäer. Han skriver exempelvis om Igorkvädet och den kontroversiella frågan om det rör sig om ett falsarium från 1700-talet. Han tar upp 1800-talsförfattaren Saltykov och hans nattsvarta vision av det ryska samhället. I en central essä skildras Marina Tsvetajevas liv och diktning. Här drar Bodin intressanta paralleller till Edith Södergran. Båda föddes 1892 och båda var märkta av historien och ryska revolutionen. Båda var självförbrännande poeter som levde sitt egentliga liv i poesin och de fick båda ett tragiskt slut. Södergran dog ung i tuberkulos medan Tsvetajeva hängde sig 1941.

I slutet av sin essäbok diskuterar Per-Arne Bodin tre samtida författare: Tatjana Tolstaja, Vladimir Sorokin och Alexander Prochanov. Vad som förenar dem är att de skrivit dystopiska romaner om dagens Ryssland även om Prochanov förenar sin samhällskritik med att basunera ut idén om ett nytt ryskt imperium, "det femte imperiet".
Skruden och nakenheten är ett måste för alla som vill förstå Ryssland av i dag i ett historiskt perspektiv. Den stora ryska själen visar sig ha många motsägelsefulla sidor.

Den ryska själens många sidor

Per-Arne Bodin lyfter fram det motsägelsefulla i den ryska identiteten. Essäsamlingen Skruden och nakenheten är en utmärkt guide till det gåtfulla Ryssland, anser Bo Gustavsson.