Ryssland är en gåta insvept i ett mysterium! Ungefär så kommenterade den blivande brittiske premiärministern Winston Churchill nyheten att de två dödsfienderna Hitler och Stalin slutit en nonaggressionspakt den 23 augusti 1939. Men, fortsatte Churchill, kanske finns det en faktor som kan förklara gåtan - Rysslands nationella intressen. Molotov-Ribbentroppakten avvärjde ju, som bekant, det tyska hotet mot sovjetstaten tills vidare.
Under kallakrigsepoken utvecklade västliga sovjetforskare en kremlologisk vetenskapsmetod som bland annat sökte kartlägga maktförskjutningar inom den härskande eliten med hänvisning till hur ledarna stod uppställda vid parader. Kremlologernas analysmetod var onekligen relevant, med tanke på den hemlighetsfullhet som omgav maktspelet under det kommunistiska väldet, men den anknöt också till en månghundraårig tradition. Sedan medeltiden har många västliga observatörer, precis som Churchill, beskrivit Ryssland som gåtfullt och annorlunda. Marx och Engels, för att ta ett exempel, avfärdade den ryska historien som en enda lång orgie i asiatiskt barbari. Historiker har sökt förklaringar till tsarernas och bolsjevikernas despoti med hänvisningar till landets bysantinska arv och den 250-åriga mongoliska ockupationen på medeltiden. Författare och resenärer från Västeuropa har använt Ryssland som exempel för att konstruera en barbarisk motbild till det egna samhället.
Ryssland och den ryska kulturens roll i Europa är den röda tråden i lundahistorikern Kristian Gerners nya bok som publiceras i dagarna. Den välkände författaren, som tidigare varit verksam i Uppsala, har forskat om Ryssland och Centraleuropa under flera decennier och publicerat en lång rad böcker och artiklar.
Ryssland är följaktligen inte en ordinär historiebok. I ett kapitel fokuserar Gerner på de storskaliga moderniserings- och västerniseringsprojekt som startades av despoter som Peter den store, Alexander II och Stalin. Andra avsnitt behandlar bland annat judarnas situation i Östeuropa och de två arvtagarstaterna Ukrainas och Vitrysslands moderna nationsbildningsprocesser. Stort intresse ägnar författaren den sovjetiska planekonomin och iscensättningen av den marxist-leninistiska ideologin som en politisk religion med helgon och den mumifierade Lenin som relik. Den nya religionen kläddes i den ryska ortodoxa kristendomens tusenåriga dräkt.
Rysk kultur är en lokal variant av den europeiska civilisationen, skriver Gerner sammanfattningsvis. Jag håller med. De ryska makthavarna var knappast mer despotiska än Karl XII och diverse andra envåldshärskare i Europa. Marxismen är en europeisk tankeströmning med rötter i upplysningstiden. Många europeiska tänkare, som en italienske 1600-talsfilosofen Tommaso Campanella, har drömt om att skapa en perfekt stat som styrs av en upplyst elit. Om Campanella fått tillfälle att förverkliga sin utopi hade han förmodligen skapat ett helvete på jorden som kan jämföras med Stalins gulagarkipelag. Bolsjevikerna startade, som Gerner konstaterar i sin läsvärda bok, det största moderniseringsprojektet i Europas historia.
Den ryska röda tråden
Lundahistorikern Kristian Gerner gör nedslag i Rysslands gåtfulla historia och han har gjort en mycket läsvärd bok om denna, skriver Carl Johan Gardell.
Foto:
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
LITTERATUR
Kristian Gerner
Ryssland. En europeisk civilisationshistoria
Historiska Media