Den missförstådda övermänniskan

Det började på 1770-talet med det första utkastet till Goethes stora Faust-drama där magikern och renässansmänniskan trotsar alla gamla tabun i sin strävan att komma åt tillvarons innersta hemligheter. I en gammal handskrift finner han ett tecken med vars hjälp han frammanar en ande som manifesterar sig i en röd eldtunga. Faust blir skräckslagen och anden tilltalar honom i föraktfull ton (här i Bertil Malmbergs översättning): "Du ville se mig som jag är. Nu stockar sig din andedräkt. En låg förfäran griper övermänniskan."

Den Faust som trott sig kunna behärska allt och stå över vanliga människor blir satt på plats. Samtidigt myntar Goethe ett ord som under halvannat sekel framåt skulle ställa till stort rabalder, främst på grund av den tyske filosofen Friedrich Nietzsche. Det var han som gjorde ordet övermänniska till ett begrepp och därmed också i sinom tid fick skulden för nazisternas rasistiska elittänkande, vilket var honom totalt främmande. Källan till allt detta är hans skrift Sålunda talade Zarathustra (1885) som gavs ut första gången på svenska år 1900. Fler tolkningar följde och nu har ytterligare en fogats till raden - med förenklad titel: det ålderdomliga Sålunda har blivit enbart Så.
"Jag förkunnar för er övermänniskan." Den som Nietzsche låter uttala dessa ord kallar han Zarathustra efter den fornpersiske religionsgrundaren, och boken igenom anslår han en högstämt profetisk ton. Men budskapet är hans egen moderna livsfilosofi som går ut på att bejaka livsviljan och sträva efter allt högre former av andligt liv. Hans övermänniska är ingen översittare och heller inte någon genetiskt överlägsen variant av släktet homo sapiens. Titeln tillkommer den tänkta och drömda framtidsmänniska som förverkligar det högsta och bästa inom sig, inte genom hänsynslös självhävdelse utan genom sträng intellektuell och moralisk disciplin - fastän moralen i detta fall är motsatsen till det Nietzsche kallar den kristna slavmoralen.

Så talade Zarathustra är mindre en episk berättelse än en samling profana predikningar, aforismer och prosalyriska hymner lagda i munnen på den persiske profeten. Så här kan det låta, med ord som för övrigt tonsatts av Gustav Mahler och ingår i hans tredje symfoni:
Världen är djup,
Och djupare än dagen tänkt
Djup är dess smärta -,
Lust - ännu djupare än hjärtats lidande:
Smärta talar: Förgås!
Men all lust vill evighet -,
- vill djup, djup evighet.
Översättningen är inte oäven, låt vara att den sista raden saknar originalets lugnt jambiska slutfall: "will tiefe, tiefe Ewigkeit".

Hela boken har översatts av pseudonymen Nikanor Teratologen, alias Niclas Lundkvist, som också skrivit ett kort efterord där han anbefaller ett ingående studium av litteraturen av och om den stora filosofen som förberedelse för rätt tillägnelse av Zarathustras förkunnelse, bl.a. den tyska studieutgåvan av de samlade verken i 15 volymer. Man kan undra hur detta rimmar med Zarathustras egen varning: "Ännu ett sekel av läsare - och själva anden kommer att stinka." Men alltsedan Platon har många filosofer talat med kluven tunga: å ena sidan varnat för det skrivna ordet och å den andra själva gått till eftervärlden som författare till tusentals skrivna sidor. Det är nog inte lätt att vara filosof!
Mera nykter och sakrik är den presentation av Nietzsches liv och verk som Anna-Lena Carlsson står för i slutet av Teratologens på det hela taget lyckade tolkning.

Den missförstådda övermänniskan

Nietzsches berömda skrift Sålunda talade Zarathustra har nu kommit i ny svensk översättning och med förenklad titel, skriver Staffan Bergsten.