Den besvärliga härva som kallas livet

Drogs det inte en suck av lättnad i den litterära världen när nomineringarna till det prestigefyllda Bookerpriset tillkännagjordes i höstas? Zadie Smiths nya, då ännu opublicerade roman, Om skönhet, fanns nämligen med på listan.Zadie Smith fick ett sensationsartat genombrott 2001 med Vita tänder, som inte bara fick lysande kritik utan också blev en bästsäljare. Hennes andra roman, Autografjägaren (2003), som bland annat behandlade den kändiskarusell hon själv dragits in i, infriade dock inte de högt ställda förväntningarna efter debuten och fick ett tämligen svalt mottagande. Men med den tredje romanen var ordningen alltså återställd. Bookerpriset 2005 gick förvisso till John Banvilles The Sea, men Om skönhet möttes av uppskattande recensioner när den gavs ut. Nu kommer den även ut i en svensk översättning.Boken utspelar sig på det anrika colleget Wellington på den amerikanska östkusten, och man kan bara förmoda att den tid som Zadie Smith tillbringade som gästfors­kare vid Harvard gett henne inspiration till både miljöer och karaktärer.I centrum står de båda familjerna Belsey och Kipps.Howard Belsey är professorn i konstvetenskap som vid femtiosju års ålder ännu inte fått det erkännande han söker. Inte heller i sitt privatliv är han särskilt framgångsrik. Hans äktenskap med Kiki knakar i fogarna sedan hon upptäckt att han haft ett förhållande med en gemensam kvinnlig vän. Inte heller de nästan vuxna barnen ger honom någon sinnesro. Dottern Zora utnyttjar faderns väns­terprassel till att skaffa sig fördelar på colleget, äldste sonen Jerome har blivit kristen, vilket är besvärande för den övertygade ateisten Howard, och yngste sonen Levi tillbringar mer tid på gatan med de karibiska invandrarna än vid sina skolböcker.Det verkliga dråpslaget kommer emellertid när Howard får veta att hans ärkefiende, den trinidadiske professorn Montague Kipps, skall börja undervisa vid hans college. De har båda skrivit akademiska studier om Rembrandt, men i övrigt har de ingenting gemensamt. Monty är stockkonservativ medan Howard är frisinnad och liberal. Monty tror på Gud och kärnfamiljen medan Howard inte tror på någonting. Montys böcker ligger på bästsäljarlistorna medan Howardknappt ens får ur sig ett ord.När Howard får veta att Montys föreläsningsserie har homofoba undertoner ser han sin chans att göra upp räkningen med sin gamle antagonist och en strid om yttrandefrihet utbryter på colleget. Situationen kompliceras emellertid av att Montys nittonåriga dotter Victoria flirtar hämningslöst med Howard, och av att det går rykten om att kärnfamiljens förfäktare Monty har en affär med den vackra Chantelle.Inför skönheten är de båda herrarna helt enkelt hjälplösa.Om skönhet är en roman om mänskliga tillkortakommanden, svek, avundsjuka, vänskap, misslyckanden och försakelser i en kaotisk, postmodernistisk, kulturellt heterogen, post-11 september-värld. Men framför allt är det en berättelse om den där besvärliga härvan av slumpartade möten och beslut som kallas livet. Och kärleken. "Vår tid på jorden handlar om hur vi förbrukar vår kärlek" är en nyckelmening i romanen, och skildringen av hur karaktärerna söker, finner och oundvikligen förlorar kärleken är både gripande och insiktsfull.I likhet med Zadie Smiths tidigare böcker rör Om skönhet vid en mängd frågor om klass, kön, identitet och mångkultur. Ett av bokens intressantaste spår handlar om hur barnen Belsey, som har en vit far och färgad mor, hanterar sitt blandade ursprung. Medan Zora gör allt för att tillägna sig den vita överklassens elitistiska kultur vid akademien revolterar Levi mot sin privilegierade medelklassbakgrund och börjar umgås med småtjuvar och invandrare i Bostons slum. Redan i debuten visade Zadie Smith att hon har en enastående förmåga att skapa levande och engagerande karaktärer och det gör hon med besked i den nya boken. I synnerhet de svarta kvinnorna och de svårigheter och begränsningar som är behäftade med att tillhöra en diskriminerad minoritet, skild­rar hon med ett särskilt patos och med en gestaltande precision som stundom för tankarna till Toni Morrison. Såväl det skissartade porträttet av Montys självförsakande hustru Carlene som det mer inträngande av den frodiga, godhjärtade Kiki är inget annat än mästerliga.Stilmässigt placerar sig boken någonstans mellan den varma och myllrande, bångstyriga Vita tänder och den stramare, mer återhållsamma och kyligt betraktande Autografjägaren. Trots att den ofta är oförskämt underhållande innehåller den flera mörka stråk. Under lättheten och ironin finns det åtskilligt att fundera över. Om skönhet är en roman som får läsaren att fundera över vad eller vem man lever för. Och varför.Och även om Om skönhet har en berättartekniskt okomplicerad struktur är det långt ifrån någon språkligt enkel roman. Sprången mellan de olika sociala miljöerna ger boken flera stilistiska skikt som Zadie Smith skickligt utnyttjar. Hon återger lika trovärdigt den uppstyltade akademiska jargongen som gatans slang. I synnerhet Levis omvända klassresa innehåller flera intressanta exempel på hur språket är avgörande för formandet av vår identitet.Om skönhet är ingen lysande roman, men den befäster utan tvekan Zadie Smiths ställning som en av de mest lovande författarna i sin generation. De tre böckerna hon hittills skrivit låter ana att hon har en berättartalang och en språklig kapacitet som kan komma att placera henne bland de verkligt stora författarna i vår tid. Zadie Smith är helt enkelt skamlöst begåvad.