De har format vår tid

Det är ungefär lika svårt att definiera ordet klassiker som ordet kultur. På samma sätt som det inte är meningsfullt att sätta upp kriterier för vad som är finkultur eller fulkultur.
Vem ska ha det slutgiltiga ordet när man gör upp en kanon, vare sig det är i litteratur, musik eller konst, svensk som utländsk? Förhoppningsvis ingen.
Så det är befriande att de fyra författarna till boken Tusen svenska klassiker tidigt bestämde sig för att deras definition av klassiker egentligen är: "verk som speglat, definierat och format sin tid". Nog så stora ord det också och nog så arbetsamt att göra urvalet.

Skribenterna Jan Gradvall, Björn Nordström, Ulf Nordström och Annina Rabe har alla ett brett perspektiv och har arbetat inom vida fält av kultursfären. De är och har varit verksamma bland annat som journalister, kritiker, manusförfattare, medlemmar av Guldbagge- och Augustjuryn. Det borgar för att de lämnat det mesta av skygglapparna bakom sig och inte på minsta vis försöker bevisa någon skrytbildning eller agera smakdomare.
Författarna skriver att de från början tänkt sig att det skulle bli 500 klassiker, en siffra som sedan utökades till 800 för att sedan stanna vid tusen. Inte för att det slog stopp utan för att det över huvud taget skulle bli hanterligt. Man hade nog kunnat fortsätta ett bra tag till.

Urvalet består av populära, kultstämplade och prisbelönta böcker, filmer, skivor och tv-program som format det senaste halvseklets Sverige, från de första reguljära tv-sändningarna 1956 till i dag. Ett viktigt skäl till att de valt just de formerna för samlingen är att de skulle gå att ta del av även i dag. De uteslöt teateruppsättningar och radioprogram.
Syftet var att man som läsare ska kunna bläddra sig tillbaka till ett visst årtal och minnas eller helt enkelt lära sig mer om just den tiden.

Det fungerar alldeles utmärkt. Ibland är det smått omöjligt att lägga ifrån sig boken. Blicken stannar alltid en stund på nästa text. Och nästa. Den stora mängden är både tillgång och problem. Överblicken är svår men det rika materialet gör att boken kan få ett långt liv.
Det är roliga och insatta texter. Nostalgiska. Upplysande, påminnande och pedagogiska. Kanske kunde man använda Tusen svenska klassiker som lärobok i nutida svensk historia. Jag garanterar att det skulle bli ett stort intresse bland de flesta. Här får man på ett enkelt sätt i sig mycket av Sveriges utveckling under ett viktigt halvsekel.
Däremot kan man sakna mer analys. Varför fick vi den här utvecklingen, vad har ändrats i medie- och kulturvanorna? Främst slås jag av att det inte hänt så mycket alls egentligen under större delen av det här halvseklet. Mönstret har börjat differentierats alltmer dock i takt med att de kulturella subgrupperna blir allt fler - och därmed färre i antal i varje. Genomslaget minskar då för de olika fenomenen.

Boken startar med den första svenska tv-drottningen, Ria Wägner (nu för tiden mest känd för sin bakvända, kontinentala avskedsvinkning) och avslutas med en nutida tv-personlighet, den nyblivne Kristallenpristagaren Fredrik Skavlan. Det är ett självklart val, tv har stått för oerhört mycket av de svenska "klassikerna" under de här 53 åren. Jag visste inte heller att Filmkrönikan - numera sorgligt bortslarvad av tv - var ett av de första tv-programmen, med Arne Weise som programledare. Kom tillbaka ni likar till Gunnar Oldin och Nils-Petter Sundgren!

Mellan dessa televisionshjältar finns ett utbud och urval som får en att känna stolthet. Utan att hamna i nationalism eller chauvinism imponeras man. Sverige har inte bara gett invånarna (och världen i vissa fall) Ingmar Bergman, Kerstin Ekman, Vilhelm Moberg, Monica Zetterlund, Povel Ramel, Cornelis Vreeswijk, Abba, Lars Norén, och ett otal andra namn med given tyngd utan även formats av Jokkmokks-Jocke, Bingolotto och inte minst Torsk på Tallinn.
Det stannar inte vid landets gränser heller. Sverige påverkades starkt av utvecklingen i Chile - då mängder av politiska flyktingar kom hit - och Vietnamkriget färgade debatten.
Jag själv föddes året innan Tusen svenska klassikers exempel startar. Boken ger därmed en tydlig känsla av "Här har du ditt liv" (ett tv- program som naturligtvis finns med här). Och vad kommer inte nästa halvsekel att bjuda på...

Visst kan man ibland hicka till inför urvalet - kommer verkligen Martin Stenmarcks Sjumilakliv bli en klassiker - och det blir förstås svårare ju närmare nutiden man kommer. Men det är som helhet ett inspirerande grepp och boken blir en hyllning till den svenska mångfalden.

De har format vår tid

En ny bok samlar tusen svenska klassiker. Ett inspirerande grepp, skriver Björn G Stenberg.