De byggde Sverige...
Torgny Nevéus belyser samhällsutvecklingen ur ett delvis annat perspektiv än det vanliga i sin nya bok Vi alla byggde landet, skriver Tom Lundin.
Foto: Robert Berthagen
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är därför med stort intresse man börjar läsa Vi alla byggde landet. Svenska kvinnor och män 1890-1910. Det är en bok om elva kvinnor och elva män, som var och en på sitt sätt kommit att ge bidrag till utformandet av Sverige under det förrförra sekelskiftet.
Bokens titel är inspirerad av arbetarsången från 1930-talet, Vi bygger landet. Författaren har genom sina skildringar lyft fram 22 representanter för den många gånger relativt anonyma medelklassen i Sverige. Detta ger en annan belysning av samhällsutvecklingen än den man vanligtvis får genom historikernas och politikernas skrifter om mer kända personer.
Boken har genom urvalet av dessa 22 personer en tydlig Uppsala-prägel, vilket dock inte på något sätt negativt påverkar bokens huvudsyfte. Urvalet är mycket personligt: man anar att de skildrade människorna på olika sätt har varit viktiga för Torgny Nevéus. Fem av dessa personer tillhör författarens eller hans hustrus släkt och sex andra har haft en annan personlig betydelse för honom. Man blir nyfiken på hur de övriga elva personerna har valts. Utan att avslöja vilka kvinnor och män, som Nevéus porträtterar, kan det vara av värde att nämna deras sociala hemvist eller yrke (i bokstavsordning): adelsfröken, barnboksförfattare, folkskollärare, folkskollärarhustru, godsägare, hushållsekonom, husmoder, idrottsman, jurist, konstnär, konstpedagog, kåsör, läkare, murare, piga, präst, renägare, restauratris, sjukgymnast, språkforskare, sångerska och timmerman.
Innan man får stifta närmare bekantskap med bokens huvudpersoner ger Torgny Nevéus en informativ beskrivning av hur det såg ut i Sverige under tidsperioden 1890 - 1910. I detta kapitel berör författaren unionsupplösningen 1905, kommunikationernas snabba utbyggnad och riksdagsdebatterna med de stora frågorna: försvar, skatter och tullfrågor. Andra samhällsfrågor var kampen för den allmänna rösträtten, hjälpen till de fattiga, relationen till omvärlden, upptäckterna och uppfinningarna, en kulturell storhetstid samt det begynnande "barnets århundrade".
Redan i det första kapitlet, som handlar om en adelsfröken, ger författaren prov på sin pedagogiska skicklighet. Det är hela tiden enkelt att följa huvudpersonens levnadsförlopp trots många utvikningar om viktiga personer i huvudpersonens historia. Till skillnad från många andra författares personskildringar blir sättet att skriva inte rörigt utan kommer snarare att öka läsarens intresse.
Flera kapitel ger en sammanfattande översikt om skilda företeelser, som vuxit fram i början av 1900-talet och som på olika sätt färgar också vår tid. Detta gäller inte minst skildringen av "idrottsmannen", i vilken den framväxande idrottsrörelsen och dess relation till politiska rörelser, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen tydliggörs. Personskildringarna är välgörande befriade från den strävan efter fullständighet, som sannolikt skulle ha tyngt texten. Det är framför allt personernas liv under decennierna kring år 1900, som står i fokus.
Bokens drygt 300 sidor har precis 100 illustrationer i form av kartor, karikatyrer, teckningar, avbildningar av akvareller och fotografier. Många är unika. De kommer från privata arkiv eller har aldrig tidigare publicerats. Med vetenskapsmannens noggrannhet har Torgny Nevéus försett boken med en tydlig referenslista, uppdelad på varje kapitel, förklaringar av förkortningar, bildkällor samt ett väl genomarbetat personregister.
Boken är tilltalande till sitt format, lay-out och disposition. Det välformulerade språket gör den påfallande lättläst. Denna samling kortbiografier är så mycket mer än en skildring av män och kvinnor i Sverige under en dynamisk tid. Jag vill varmt rekommendera boken - också till dagens unga läsare, som kan ha mycket att lära om vårt lands historia under det senaste seklet. Torgny Nevéus tar ibland tillfället i akt att undervisa den yngre läsaren, t ex hur studenterna i Uppsala under förra seklets tidigare hälft lade bort titlarna. När man träffades första gången presenterade man sig med efternamn och studentår. Man skulle då ha sagt tex. "Nevéus 48". Det var sedan den äldres sak att föreslå titelbortläggning och drickande av "brorsskål".
En ny bok
Vi alla byggde landet. Svenska kvinnor och män 1890-1910.
Vi alla byggde landet. Svenska kvinnor och män 1890-1910.