Dansk världshistoria på svenska

EN NY BOK. Dansken Sven Skovmand, som för något år sedan inträdde i den officiella senioråldern har utfört något som verkar mycket vågat, nämligen att skriva en världshistoria.I hemlandet bar den titeln Politikens Verdenshistorie, översatt till svenska heter den Bonniers världshistoria och omfattar 573 sidor. Såvitt jag förstår har kanske författaren inte någon direkt yrkeshistorisk bakgrund. Men han äger en stabil politisk erfarenhet som tidigare ledamot i både folketinget och EU-parlamentet. Skovmand har haft många uppdrag, såväl ­redaktionella som rent journalistiska samt redan tidigare författat en rad böcker, bland annat fyra band om Danmarks historia.Skulle nu någon fråga mig om boken är läsvärd och jag vore — som deltagarna i Panelen på söndagsförmiddagarna — tvungen att svara med ett enda ord, då skulle jag säga: Ja!Men så kommer det viktiga spörsmålet: Vilka har glädje av att läsa boken?Först och främst är det, menar jag, unga människor. Sådana som tyckte att historia var dötrist i ­skolan eller som trots lärarens ­ansträngningar gick vilse i läroplanernas helt okronologiska irrgångar. Men nu i 25-årsåldern inser dessa unga att de vill veta mera om sådant som hänt i vår värld. Jag rekommenderar dem att ägna delar av sin fritid åt denna bok, som är både lärorik, lättläst och roligt illustrerad. (Många bilder har ­varit helt nya för anmälaren.)Andra som också har nytta av boken är faktiskt, oavsett ålder, ­sådana som antingen yrkesmässigt eller av intresse är välorien­terade inom historia i allmänhet. De vill kanske snabbt skaffa sig ­kunskaper om ett skede som de glömt.För min del gällde det de folk som fanns i Nya Världen när spanjorerna kom dit. Var bodde egentligen azteker, tolteker och olmeker? Efter att ha läst de tio sidor som handlar därom hos Skovmand och tittat på hans föredömligt klara kartor fick jag en bättre översikt än om jag gått till skilda uppslagsord i exempelvis Nationalencyklopedin.Det som man inte skall söka i just denna bok är speciella årtal av ­typen när föddes X och när dog Y, även om det i många sidors högerspalt återfinns en tidslinje som ­exempelvis informerar oss om ­vilka revolutioner Frankrike drabbades av från 1789 och fram­över.Än mindre skall man här söka uppgifter om de debatter som ­rasat mellan historiker och även politiker om hur man skall tolka det förflutna. Sådant antyds ibland, men utförligare resonemang har det, vilket är naturligt, inte funnits plats för i en enbandshistoria som denna.Självklart kan också experterna hitta en och en annan upplysning som är diskutabel och lika självklart kan urvalet av fakta diskuteras. Jag nöjer mig med att notera vad som närmast är en liten översättargroda; det heter på svenska inte "Tysklands förening" utan "Tysklands enande". Däremot slipper vi den danism, som ibland slinker igenom också i seriösa svenska historieverk, nämligen "borgarkriget". På svenska säger man "inbördeskriget" och så står det även i den här boken.Särskilt roande är de faktarutor där författaren har riktat sökarljuset mot något speciellt. Några exempel skall ges. En "kejsare med humor" kallas Vespasianus, som regerade i Rom 69—79. En skröna förtäljer att han, eftersom kejsarna ansågs bli upphöjda till gudar ­efter döden, på sitt yttersta skall ha sagt ungefär "skall jag nu till att bli en gud också".Om tillkomsten av det fortfarande mycket frekventa ordet "utopi" får vi information. Thomas More skrev verket Utopia 1514. Det land som han skildrade i ­boken var vackert och dess medborgare dygdiga. Men Skovmand döljer inte att han nog för egen del hade haft det ganska tråkigt där; exempelvis tillät man inte några krogar i Utopia.En faktaruta heter "Kvinnorna uppfann också". Historiens blad är fullspäckade med uppfinnande män, en Gutenberg, en Daguerre och en Pasteur. Men en engelsk författare visade för några år sedan enligt Skovmand att också kvinnor har stått för många uppfinningar, främst då inom det husliga livets område, exempelvis diskmaskiner, tvättmaskiner och bädd­soffor. En enda kvinnlig uppfinning har blivit allmänt känd och den kan vi påminnas om dag­ligen. Tyskan Melitta Bentz från Leipzig uppfann ett stycke in på 1900-talet melittafiltret för bryggande av kaffe och te.En svensk frågar sig nu, vilken plats vårt land kan ta i en koncentrerad världshistoria.Ja, ärligen sagt är den inte stor, och de i början av 2000-talet så ­aktuella svenska jubileumsgestalterna, Sankta Birgitta och Carl von Linné, nämns inte här. Men vår stormaktstid får sin beskärda del och drottning Kristina finns avbildad efter den (troligen arrangerade) målning, där hon sitter diskuterande med Descartes och andra lärde.Slutligen, från 1900-talets historia uppmärksammas Dag Hammarskjöld och hans gärning inom FN ovanligt uttömmande i såväl text som bild. Detta bör kanske särskilt vi som bor i Uppsala notera med tillfredsställelse.