Daniel Åberg är författare och journalist. Johanna Ögren är kommunikationskonsult och grundare av de uppmärksammade bloggarna Bokhora och Lilla gumman. De bor tillsammans i Stockholms innerstad och tillhör tveklöst den så kallade medieklassen.
Det är inget fel på det och det är definitivt inget fel på deras gemensamma föräldrabok När 2 blev 3. Faktum är att det är en av de bästa jag har läst i genren.
Samtidigt så är det en ganska snäv verklighet de beskriver, en högpresterande, modern, feministisk och progressiv föräldratillvaro där varje invand tradition på området skärskådas och ifrågasätts.
Precis som de flesta andra urbana akademiker har de skaffat barn sent i livet och det är tydligt att de har haft många år på sig att resonera teoretiskt kring könsroller, normer och uppfostringsmiljöer innan de själva obönhörligt slungas in i bebisvärlden. Det är det sannerligen inte alla som har.
Samtidigt är det befriande när de slår hål på myter, som till exempel att de första månaderna med en bebis bara skulle bestå av tvära kast mellan eufori och förtvivlan. Visst beskriver de pirriga lyckostunder och knäckande bajskaos, men de betonar också hur bedövande tråkigt det faktiskt kan vara att sitta ensam dag efter dag framför en liten ordlös individ som bara bankar på kastruller och drar ner böcker.
Att få vara hemma från jobbet, umgås med sitt lilla barn och leva på världens mest generösa föräldraförsäkring, samtidigt som man har mage att påstå att man har tråkigt, det om något är en provocerande slutsats.
Allra mest befriande är dock att de har valt att skriva vartannat kapitel. Det här är således ingen pappa- eller mammabok. Det är en bok för föräldrar oavsett kön.
Mamma Johanna väljer att jobba nästan direkt efter förlossningen medan pappa Daniel tar större delen av föräldraledigheten, ett ovanligt och mycket medvetet upplägg som de är stolta över, samtidigt som Daniel Åberg utan omsvep erkänner att han egentligen tycker att man med lagens hjälp bör tvinga föräldrar att dela ledigheten lika.
Även om paret är tydliga med sådana förutsägbara åsikter så faller de tack och lov aldrig in i någon självförhärligande självhjälpsboksfälla med förnumstiga pekpinnar kring hur man kan bli lika moderna föräldrar som de. Åberg och Ögren har gjort sina val, både bra och dåliga. Det är helt upp till läsaren att göra sina egna.
Det här är därför en utmärkt bok att läsa medan magen växer.