Sverige håller på att förändras socialt. De gamla klassgränserna har flyttats och en ny underklass skapats. Allt fler jobbar i tjänstesektorn. Industrins andel av sysselsättningen, räknat i arbetade timmar, är mindre än 15 procent. En genomsnittlig gymnasielärare, som arbetat i tre år, har lägre bruttolön än en genomsnittlig industriarbetare. Längst ned på botten finns i stället en ny underklass, de som saknar fast arbete. Inte mindre än 43 procent av alla under 25 år saknar fast anställning.
Det är den underklassen som skildras i boken Skitliv, som består av ett antal skildringar av hur det känns att arbeta där eller vänta på att eventuellt få arbete, om också bara för några timmar. Hur man vaknar på morgonen och genast kastar sig över mobilen för att se om någon möjligen har erbjudit ett jobb den dagen. Hur man inte vågar skaffa egen bostad eftersom man inte vet om man kan betala för sig och därför måste bo kvar hos mamma. Hur man måste vara på topp de få timmar man får jobba för att göra gott intryck på chefen i förhoppning om att få komma tillbaka.
Eller också en anställning på ett bemanningsföretag, vanligt i restaurangbranschen. Den formen av arbete har bara funnits sedan 1992 och är en av förklaringarna till den nya otryggheten. Och så de tidsbegränsade arbetena, med hyfsade löner och andra förmåner. Men efter elva månader faller bilan obönhörligen och den anställde är tillbaka i arbetslösheten. Det gäller till exempel många unga journalister. Att leva med den oron sätter sina spår i hälsan, visar det sig, alltså det är inte bara ekonomin och tryggheten som drabbas.
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven har sagt att arbetsmarknaden är en av de stora partiskiljande frågorna. En rad böcker och debattartiklar har beskrivit den svåra situationen. Många klagar på regeringens passivitet från olika håll.
I Skitliv föreslås skärpt lagstiftning, stärkt anställningsskydd, att tillfälliga jobb ska vara undantag, att facket måste förändras och kämpa för bättre villkor och bli mer av en folkrörelse. Att arbetsgivarna inte köper den lösningen är inte svårt att förutse.
Katrine Kielos, ledarskribent på Aftonbladet, skriver i Skitliv om den nya ”timglasekonomin” och menar att arbetarklassen är död. Nu ser klasserna ut så här: en elitklass, en tjänstemannaklass, en kroppsarbetarklass och så ”prekariatet”, som alltså består av personer med tillfälliga, osäkra jobb, som är dåligt betalda.
Föga överraskande ger boken Ungdomsarbetslöshet en helt annan bild. Författaren Malin Sahlén är anställd av Svenskt Näringsliv, vilket tydligt framgår av texten. När Skitliv kräver mer lagstiftning på arbetsmarknadens område, vill Malin Sahlén i princip avskaffa det mesta av sådana lagar, till exempel las.
Forskning visar att unga och andra mindre etablerade grupper missgynnas av strikt anställningsskydd, skriver författaren. Facket vill främst skydda medlemmar som redan har jobb, anser hon. Därav kravet på högre ingångslöner som direkt skadar de unga.
Att det är lagstiftningen som är orsaken till den höga ungdomsarbetslösheten bevisas av att förhållandena är så olika i olika länder, skriver hon också. I Tyskland, Österrike och Danmark är ungdomsarbetslösheten alltid lägre än i de andra länderna, oavsett konjunktur. Där ser lagstiftningen på arbetsmarknadens område annnorlunda ut.
Omvärlden förändras snabbt men inte arbetsmarknaden i Sverige, betonar Malin Sahlén, som har flera mycket kontroversiella förslag till lösning. Ett är att pengar till universiteten ska fördelas efter arbetsmarknadens behov, ett förslag som förhoppningsvis inte kommer att förverkligas.
En riktig iakttagelse är att ungdomsarbetslöshetens problem inte försvinner bara för att alla 40-talister går i pension, eftersom människor inte är utbytbara rakt av. En pensionär är en svårersatt specialist, en annan kanske inte alls behöver ersättas.
De två böckerna har alltså helt motsatta utgångspunkter och kommer till helt motsatta resultat. Det visar bara hur svårlöst problemet med ungdomsarbetslösheten är, eftersom parter och politiska partier är helt oense. Här är en av de mest angelägna uppgifterna för både fackligt och politiskt nytänkande.