Bittra stridigheter i adhd-frågan

"Bokstavsbarn" är en benämning på unga patienter med vissa utvecklingsstörningar, troligtvis oftast med genetisk bakgrund. Det vanligaste av dessa tillstånd kallas adhd och kännetecknas av symtom som till exempel koncentrationssvårigheter, ett oroligt sinnelag och ett för omgivningen stökigt uppträdande.
Om vad adhd egentligen är och om dess eventuella behandling utbröt för knappt tio år sedan en hätsk strid i Sverige. Störst uppmärksamhet tilldrog sig de våldsamma attacker som riktades mot Christopher Gillberg, en av vårt lands ledande barnpsykiatrer, som offentligen beskylldes för allvarligt forskningsfusk. Att han frikänts från detta har på intet vis släckt hatet hos hans antagonister, bland vilka den mest aktiva tycks vara sociologen Eva Kärfve. Gillberg flyttade så småningom sin huvudsakliga verksamhet till Storbritannien.

Om dessa strider har journalisten och författaren Vanna Beckman skrivit en bok, som är en partsinlaga med syfte att rentvå Gillberg och hans kollegor och att klarlägga bakgrunden till attackerna från Kärfve och hennes supporters. Antagligen är fejden delvis personlig, men intressantare är att den också står mellan två skarpt skilda synsätt som Beckman kallar "biologism" och "sociologism": tilltro till respektive misstro mot den materialistiska naturvetenskapen och dess medicinska tillämpningar, i detta fall i form av tillförsel av medikamenter för att lindra problemen för adhd-patienterna. Såväl ideologi som resurser för sin strid hämtar Kärfve enligt Beckmans framställning från scientologirörelsen, en hemlighetsfull sekt som är uttalat antivetenskaplig och som särskilt pekar ut den "biologistiska" psykiatrin som ett djävulens påfund och som en lakej åt dunkla samhällskrafter. Sakskäl är inte viktiga för Kärfve och kretsen kring henne, utan det är på vantolkningar och obelagda misstankar om konspirationer som hon baserar sin kritik mot den psykiatriska vetenskapen och vården.

I den bittra adhd-striden kom fokus att hamna på forskarnas vägran att låta Kärfve eller andra personer ta del av sekretessbelagda patientuppgifter. När det föreföll sannolikt att de skulle åläggas att ställa dessa uppgifter till Kärfves och därmed medias förfogande, valde de att bränna materialet. Även om detta var ett brott, är det lätt att förstå deras agerande. Patienter skall givetvis kunna lita på att deras personuppgifter inte kommer i obehöriga händer, och sviktar deras övertygelse på den punkten, lär det bli ont om personer villiga att bistå den medicinska forskningen genom att lämna uppgifter om sig själva.
Beckman gör så gott hon kan för att klarlägga de olika turerna i den bittra adhd-striden. Hennes bok aktualiserar det hot som även små grupper av religiösa eller ideologiska fundamentalister utgör mot grundläggande värden i vårt samhälle.

Bittra stridigheter i adhd-frågan

Om striderna kring adhd har Vanna Beckman skrivit en bok som aktualiserar det hot som religiösa eller ideologiska fundamentalister utgör mot de grundläggande värdena i vårt samhälle, skriver Staffan Ulfstrand.