Besynnerliga drömbilder

Ola F Nilsson, i fjol belönad med Ordpriset i Östhammar, skriver expressionistiskt och machoaktigt men bitvis slagkraftigt, tycker Tore Winqvist.

Foto: Eva Nevelius

Litteratur2008-12-03 10:44
Tore Winqvist
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Om man vill se miljön och människorna i en roman framför sig som om de var verkliga, med form och färg och andra påtagliga egenskaper, så är Ola F Nilssons Fader vår inte den bok man önskar sig. Här finns brottstycken ur något slags tänkbar verklighet, lantlig, tidlös eller en blandning av nutid och äldre tider, men så snart en helhet börjar skymta bryts den sönder och splittras i de underligaste och närmast drömska scener. Någon genomförd symbolik är det knappast heller frågan om, mera en serie Tolkienaktiga vandringar i ett abstrakt landskap mellan ett sågverk och en stad, där den största behållningen ligger i en obändig vilja att knåda till svenska språket på en rad nya och ofta färgstarka och uppfriskande sätt.

Ola F Nilsson bor i Öregrund men är uppvuxen i Norrbotten, vilket möjligen kan anas här och var. De mest känsloladdade avsnitten, som samtidigt är de litterärt intressantaste, handlar om något slags fadersuppror, om brutalitet och en långtifrån förfinad sexualitet.
Det andra huvudtemat, som antyds i titeln Fader vår, är den klassiska auktoritära fadersgestalten som också kan uppfattas som Gud eller en sträng arbetsgivare. Här blir Nilsson lite mindre stringent. Långa stycken som varken tycks handla om det ena eller det andra blir i sitt ordsvall snarast tröttande, trots enstaka lysande formuleringar.

Att Nilsson ofta låter lätt ålderdomlig - "ehuruväl", "så hade mig förtalats" och liknande uttryck - är givetvis ingen miss utan ett medvetet stilgrepp. Hans fascination inför språket får honom också att räkna upp vad sten heter på 23 språk och 146 svenska synonymer för Fan eller djävulen. Antagligen hör han till dem som vill betona hur mycket vår tillvaro ändå liknar gångna tiders; i en för övrigt snarast 1800-talsmässig scen med hästar framför plogen och så vidare kan han plötsligt infoga en tv-apparat.

Med alla sina besynnerligheter och sin distans från den vardagliga verkligheten är ändå Fader vår en originell och personlig bekännelse från en man med obetvinglig dragning till vårt formbara språk.
EN NY BOK
Fader vår
(Författarhuset)