Det var ett litet österrikiskt förlag i Salzburg som fick ta hand om manuskriptet till Melinda Nadj Abonjis roman När duvor flyger. Att den skulle bli en sådan stor framgång och tilldelas både det tyska och det schweiziska bokpriset hade väl ingen räknat med. Allra minst författaren själv, född i den ungerska minoriteten i norra Serbien men från fem års ålder bosatt i Schweiz.
Hennes bok utspelas mitt i vår europeiska vardag med invandrare som lämnat sin hembygd och försöker bygga upp en ny tillvaro.
Melinda Nadj Abonji är en gudabenådad berättare som vet hur man får epiken att flöda. Hon har ett sinne för humor som ofta blir vägledande i människoteckningen. Det märks inte minst när hon beskriver människorna och deras sedvänjor i det gamla hemlandet. I det avseendet är hennes bok ofta en dråplig familjeroman. Sammanhållningen, omsorgen och tillhörigheten blir det mest iögonenfallande. Utan att åtskilliga av de svårigheter förtigs, som också finns.
Men hon sticker heller inte under stol med de redan bofastas reaktioner, motstånd och misstro mot det främmande. I sin uppbyggnad gör romanen nedslag i tiden mellan sent 1970-tal och tidigt 1990-tal. Det betyder att det gamla Jugoslaviens sönderfall och inbördeskrig ges en hel del plats. Även frågorna med etnisk förankring om övervåld och de vedervärdiga krigen finns med.
Därutöver förmedlar boken även en välstämd närbild av en ung flickas första möten med kärleken och utveckling till kvinna. Familjen försörjer sig med en kaférörelse som man fått överta. Miljöerna växlar mellan det Vojvodina man lämnat och tillvaron i Schweiz. Mot allt det nya står det forna hemlandet med en fattig, förfallen och av gammaldags sociala roller präglad landsbygd. Till det mest förföriska hör författarens blick för mellaneuropeisk matkultur på ett sätt man sällan möter i skönlitteraturen. Bland romanens många personer intar farmodern hedersplatsen i ett porträtt utfört med såar av kärlek.
Melinda Nadj Abonjis skildring rymmer det mesta av sådant som brukar nämnas i dagsdebatten om identitet, främlingskap, hembygd och assimilering. Allt utformat med ett berättargrepp som får läsaren att känna sig underhållen, upplyft och berikad på en och samma gång.