Lagmannen Birger Persson till Finsta, heliga Birgittas far, dog 1327. Göran Dahlbäck har granskat de bevarade räkenskaperna från det ståtliga gravölet. Genom dem vet man att kryddor som saffran, kummin och kanel samt röda och vita viner har importerats från fjärran länder och även hur de kommit hit. Basvaror som kött och mjölk fanns på Birgers egna gårdar i Uppland.
Uppsala blev 1895 ett slags rikscentrum för svensk hushållsutbildning genom ”Fackskolan för Huslig ekonomi”, placerad vid Trädgårdsgatan. Om det berättar kunnigt arkivarien Karl-Gustaf Andersson. Roliga bilder visar de unga eleverna i deras stora vita mössor. Drivande från början var Jane Norrby, hennes fosterdotter Ida Norrby och naturligtvis slavisten J A Lundell. Han var den pedagogiske nydanaren i Uppsala, bland annat initiativtagare till ”Skrapan”. I Tensta inköpte Fackskolan Brogård samt den mindre fastigheten Kumlan, som gav utbildning för lanthushållslärare. Ida Norrby, den egentliga ledaren, blev medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet 1927. Fackskolan förstatligades långt senare och är nu en del av den kostvetenskapliga utbildningen vid universitetet.
Uppsalabibliotekarien, latinisten Sten Hedberg översatte 2009 en bok, som fått stor betydelse för mathållningen under de senaste tvåtusen åren. Den var skriven av Columella, som levde i det romerska kejsarriket och var något yngre än Kristus. I Tolv böcker om lantbruk har han exempelvis berättat om hur man lägger in sallad och lök och torkar frukt. Naturligtvis också, hur man framställer gott vin.
Boken översattes till olika språk, även till svenska, i urval anpassad efter våra förhållanden av Peder Månsson. I början av 1500-talet utgav han boken Bondakonst. Som vi sett har uppländska forskare och praktiker undersökt och utvecklat matlagningskonsten genom seklerna. Men annat läsvärt finns också i arkivens nyutgivna bok. Roligt är det således att ta del av vad Bo Vahlne skrivit om Adolf Fredriks död. Dog han verkligen av semlor eller vad säger källorna?