Uppfordrande fotografi i barnhöjd

FOTOGRAFI. Sättet att avbilda barn, i måleri, skulptur eller fotografi, speglar på många sätt både tidsanda och människosyn. Konstnärer som vågat bryta mot den för tillfället gällande normen har inte sällan betraktats med viss misstro. Barn är söta, oskuldsfulla och maktlösa och bör avbildas så. Deras verklighet är leken och hemmets trygghet. Så ser det ofta ut i bild, men verkligheten i givetvis en helt annan. Vera Nilsson väckte på sin tid uppmärksamhet för målningar av "fula" barn, Lena Cronqvist har i sina målningar berättat om helt andra, mindre vackra sidor hos barnen som framställs som fader- och moderplågare och hämnare.
Fotogruppen Moment med världsvida reportagebilder i sina samlingar har nu inventerat sina bilder av barn i olika länder i världen. Resultatet har blivit utställningen 120 cm som visas på Uppsalas eget fotogalleri London. Här får fullvuxna besökare finna sig i att huka en aning för att komma i rätt nivå med barnen på fotografierna. Men viktigare än centimetermåttet är det mycket tilltalande barnperspektiv också i överförd mening som präglar alla bilderna. De här fotograferna har tagit barnen på allvar, sett deras livssituationer och lyckats fånga dm i fotografier i färg och svartvitt.

Där är de prydligt skoluniformerade indiska barnen, uppställda på skolgården, lydigt underkastade de vuxnas regler och påbud i Markus Marcetics färgfotografi. Där är de tre av Tjernobyleffekter skadade pojkarna i samme fotografs bild från Ukraina, och den lille pojken framför den med kulhål perforerade kyrkan i Angola, också det Marcetics bild. Maria Steén har besökt ett babysim i Sverige, men också avbildat två barn i Nordirland, en bild som med de senaste dagarnas historiska regeringsbildning i den förr av motsättningar präglade miljön fått dagsaktualitet.

Chris Maluszynski har fotograferat en liten pojke tillhörande resandefolket på Irland, och Joakim Roos svarar för en av utställningens många drabbande bilder med sitt fotografi av de romska pojkarna som tvingas bo i familjens bil efter bombhot mot hemmet. Den bilden är tagen i Lycksele; barns utsatthet kan ha många ansikten. Martin Roos bild hör definitivt till dem man minns länge efter ett besök i galleriet.

Det som gör utställningen så stark och så tänkvärd är inte bara det faktum att den är scenograferad utifrån barnens egna perspektiv. Dessutom är det fotografier utan all sentimentalitet eller effektsökeri som exponeras. Tillståndet för många av världens barn är dessvärre så mörkt att det sannerligen inte krävs några insmickrande grepp för att synliggöra deras verklighet. Den lilla 3-åring som riktar blicken mot betraktaren i Roger Turessons bild från ett brinnande Irak har redan sett och upplevt mer av världens ondska och lidande än vad något barn någonsin borde behöva vara med om. Fotogruppen Moments utställning borde ses av alla som bryr sig om våra barn, vare sig de bor i Sverige, Pakistan eller USA. Så här angelägen och stark kan den professionella fotografin vara när den fungerar som bäst.

Uppfordrande fotografi i barnhöjd

Galleri Londons utställning 120 cm tar barns verklighet på allvar, skriver Cristina Karlstam.