Underfundigt och häpnadsväckande

Teatergalleriet visar tidigare gjorda verk tillsammans med nytillkomna, Klara Kristalovas motiv- och uttrycksvärld bygger också i stor del på igenkänning, och det är lätt att hitta samma motiv i de olika medier hon verkar i. Fragment av intryck och uttryck skissas i hennes teckningar, eller målas skirt i akvarell, samtidigt som de karaktäristiska personligheterna också återfinns i hennes skulpturer. Ofta förekommer människor i olika situationer,Klara Kristalova är en skicklig skulptör som vet att forma märkligt tidlösa motiv och människor som ändå ger ett individuellt och specificerat intryck. Ofta visar hon bara huvudet på en människa, men då också i kombination med, ja, varför inte grenar och löv? Och, vips har verket Vårgråt I och II tillkommit; en kvinna och en man gör just det, begråter våren med spröda vårkvistar ur ögonen.I Klara Kristalovas bildvärld verkar allt vara möjligt att kombinera. Fragment kombineras med flyktiga bitar, minnen eller associationer. Gärna sätter hon också samman leran med mekanik, i utställningen är det flera verk som snurrar eller rör sig. Ta det tidigare visade verket En liten skulptur om förälskelse till exempel, som består av de välformade byxbenen placerade på en trälår. Rätt upp och ner är två spröda fjärilar fästade vid byxornas linning, och väntar man en liten stund börjar fjärilsvingarna fladdra. Det är lika överraskande som estetiskt och roande.Mångbottnat och humoristisktKlara Kristalovas skulpturer är utplacerade rymligt i utställningsrummet, hon lyckas på ett intressant vis åstadkomma olika upplevelser utportionerade i olika känslolägen. Hennes formspråk är tydligt, skulpturerna är mångbottnade och samtidigt stillsamt humoristiska. Tillsammans med de underfundiga titlarna är Klara Kristalova en spännande guide till en fin utställning.Det stillsamt underfundiga och häpnadsväckande finns också hos Galleri Strömbom just nu, där Eva Sjölund visar verk i akrylglas och stål. Även här visas en konstnär upp som kan sitt material, Eva Sjöberg vet väl att använda det rostfria stålet och akrylglaset. Med oerhört enkla medel får hon fram lekfulla och mjuka former, som hon modigt kombinerar med färg. De stora rostfria plåtar som hänger på väggarna är filade och polerade för att på ett lekfullt vis ta fram yrselnerven i ögonen, här handlar det om en trompe-l'?il-teknik som gör att man till slut varken vet ut eller in.Eva Sjöberg tar sig an ytterligare en effekt till varje stålverk; baksidan av verken är målade med neonfärg, vilket gör att varje verk får en liten gloria av färg runt sig när neonet reflekteras mot de vita väggarna. Det kan verkalite väl dekorativt eller överdrivet, men faktum är att det ger en intressant effekt till annars ganska minimalistiskt utförda verk. Tittar man snabbt i utställningsrummet syns mest det rostfria stålet, dess bearbetade yta är något som syns mer ju närmare man kommer.Spännande uttryckSamma märkligt modiga användning av färg lägger Eva Sjölund till i de visade skulpturerna i akrylglas. Sneda snitt i materialet, uppruggade ytor med mönstrade strukturer samt färgreflektioner som går igen i hela skulpturen gör akrylglaset till ett spännande material att titta på. Även här använder konstnären samma kalla, kraftiga neonfärger, något som behövs, eftersom färgens kraft mattas ut genom hela skulpturen. Olika storlekar och variationer i mönstren urskiljer både stålverken och akrylglasskulpturerna inbördes, vilket ger Eva Sjölunds utställning ett väldigt varierat och spännande uttryck.