Två mässor med skilda tilltal

De båda konstmässorna Market och Supermarket behåller sina särdrag trots vissa yttre förändringar, konstaterar Cristina Karlstam.

Tribulation av Sanna Brunila.

Tribulation av Sanna Brunila.

Foto:

Kultur och Nöje2009-02-16 13:25
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ser man bara till adresserna och den yttre utställningsmiljön kunde man för ett ögonblick förledas att tro att de båda konstmässorna Market och Supermarket börjat närma sig varandra.
Market, några namnkunniga nordiska galleriers egen mässa har sedan starten Konstakademiens traditionstyngda och prestigefyllda lokaler som sitt forum. Supermarket, de konstnärsdrivna galleriernas mässa som började som en fattig uppstickare under det försynta namnet Minimarket, har vandrat runt i olika lokaler i Stockholm. I år har man fått en sponsor som heter duga när designhotellet Clarion på Ringvägen fritt upplåtit ett helt våningsplan åt konstnärerna. Av omsorg om konsten, får man väl hoppas, men säkert också för att vässa den egna profilen som ett kulturcentrum.

Market är fortfarande en alltigenom objektfixerad mässa med det tydliga syftet att visa sådan konst som kan intressera samlare och andra konstintresserade personer med god inkomst. I de prydliga montrarna märks inte ett spår av den konstnärliga process som föregått de exponerade objekten; någon doft av olja och terpentin finns inte här.
Hos Market är allt klappat och klart, och konstnärerna är i princip närvarande enbart genom sina verk och en och annan katalog. De få aktörer som skymtar i vimlet utgör bara undantaget som bekräftar regeln.

Hos Supermarket är allt annorlunda, den sobra och eleganta miljön till trots. Här hamnar besökaren snarare i ateljéerna än bland konstsamlarna, och det är inte ens säkert att alla verk är försedda med namnskyltar, än mindre prissatta. Det är lika charmigt, rörigt och ofärdigt som vanligt när jag besöker pressvisningen; förhoppningsvis har det blivit lite bättre ordning vid det här laget, utan att den genuina känslan av närhet till konsten och dess tillblivelse gått förlorad.
Var får man då som besökare de största konstupplevelserna?
Den här gången är det svårt att räkna ut Market, trots dess kommersiella prägel. Ingen är ju heller tvungen att förvärva den utställda konsten, och bland galleristerna finns det denna gång ett äkta intresse av att visa bra konst, inte bara att sälja, vilket man ibland tyckt sig märka vid tidigare mässor.

Hos både Market och Supermarket är det internationella deltagandet värt att notera. Bland montrarna på Clarion hotell har exempelvis Berlingalleriet Fridey Mickel, tidigare Lifebomb, en innehållsrik monter. Centre for visual Introspection från Bukarest visar installationen Ars Telefonica, och hos Åbogalleriet Just har Sanna Brunila byggt förrädiska bröllopstårtor där brudparet dansar ovanpå en tickande bomb; en smått cynisk påminnelse om hur skilsmässostatistiken ser ut i västvärlden, kanhända.
Och Sanna Vainionpää i samma galleri har fotograferat en trafik som varken politiker eller trafikplanerare rår på: fåglarnas fria flykt.

Formverk med adress Eskilstuna visar ett pågående internationellt videoprojekt, ett slags stafettkonst där den ena konstnärsgruppen avlöser den andra i ett gemensamt verk. Resultatet blir en berättelse vars utveckling ingen kan förutspå.
Hos Market är det några av Nordens ledande gallerier som ställer ut. Finska Anhava med säte i Helsingfors visar en av mässans allra intressantaste konstnärer, Anne Koskinen. I sina verk - målningar, objekt och skulpturer - undersöker Koskinen ämnen som har med autenticitet, original och kopior att göra på ett ovanligt handfast och tydligt sätt. Serien av målade kopior efter den tyske konstnären Peter Drehers bilder av vattenglas tydliggör hur relativa begrepp som originalitet kan vara. Och hennes trärelief efter en målning av Jonathan Lasker imponerar både konceptuellt och tekniskt. Några skulpturer som hyllar de djur som dödats av trafiken på landsvägarna visar ett engagemang värt att tas på allvar.

Galleri Gunnar Olsson visar två Carnegienominerade unga konstnärer, Sigrid Sandström och Norrtäljebördiga Emelie Björck. Björcks målningar på aluminium gestaltar också de ett engagemang kring miljöfrågor, helt utan moraliserande pekpinnar och med en estetisk kvalitet som är betydande. Andersson & Sandström har en annan uppmärksammad ung målare i sitt stall, Astrid Sylwan, och hos Angelika Knäpper galleri visar Lotta Hannerz en stor målning, Sweepstake, där relationerna mellan människa, djur och natur gestaltas både underfundigt och tänkvärt. Den som såg Toni Matellis stora utställning på Uppsala konstmuseum för en tid sedan känner igen de små växter som letar sig upp i gallerirummets golv, den här gången hos Andréhn- Schiptjenko.
Norska galleri Opdahl med filial på Lindenstrasse i Berlin visar en av mässans få installationer, utförd av Else Leirvik, som snart öppnar en soloutställning i Rom. Opdahls gallerigranne i Berlin, Nordenhake, har bland annat en fotoserie av Jonas Dahlberg i sin monter. Ett monumentalt fotografi av den danske fotokonstnären Per Bak Jensen, just nu aktuell med en stor utställning i Dunkers kulturhus i Helsingborg, exponeras hos galleri Bo Bjerggaard.
Till Jensens fotokonst återkommer kultursidan snart med en artikel; på Market kan den intresserade få en försmak av ett mycket kvalificerat konstnärskap.

Slutligen kan nämnas att 2001 års Bror Hjorth-stipendiat Jenny Granlund visar ett par imponerande blyertsteckningar i stort format hos Galleri Charlotte Lund, där hon delar monterutrymme med Annika Ström. Rätt mycket värt att se hos gallerierna i Konstakademien, med andra ord. Och definitivt ett och annat också hos uppstickarna på Ringvägen, som nu kan stoltsera med att vara Sveriges största konstmässa. Åtminstone i år, när Stockholm Art Fair inte blev av.
Konst
Konstakademien, Stockholm
Market
Clarion hotell, Stockholm
Supermarket
Båda mässorna t o m 15/2