I det nya landet är Emil Jensens föreställning baserad på skivan med samma namn. Med sina fyra tidigare album, olika turnéer och uppträdanden har han blivit känd för sin förmåga med att hantera ord. Han hälsar publiken på Reginateatern ”djävulskt välkomna” och menar att han är den enda svenska artist som faktiskt stalkar sin publik, att det är därför vi just ikväll är på samma plats, vid samma tid.
Att se Emil Jensen på scen är att höra en singer/songwriter, lyssna på spoken word, ta del av politiska kommentarer och roas av den ständigt närvarande humoristiska undertonen. På det nya albumet medverkar också en handfull andra artister, så som Familjen och Edda Magnason. Radioaktivitet, som också framförs i början av torsdagens konsert, spelades in tillsammans med First Aid Kit-systern Klara Söderberg.
Men trots att Emil Jensens musikerkollegor från albumet inte står med honom på scenen så är de musikaliska inslagen en positiv överraskning. Inte för att Jensen inte är en begåvad musiker, för det är han. Men för att hans texter är något i särklass och för att hans mellansnack har tagit andan ur mig förut. Men istället för att det skulle dra ner musikupplevelsen så höjer den textdrivna föreställningen även de musikaliska inslagen – live binder han ihop låtarna (som är bra även på skivan) med mellansnack, med sidospår, med röda trådar som trasslar in sig i varandra men som alltid reds ut. Låten Till och med dom, som handlar om uppbrott, separation och saknad, når nya dimensioner efter det djupt personliga (mänskliga) som Jensen talar om precis innan. Jag sitter med tårar i ögonen och ett leende på läpparna, samtidigt.
För mänsklighet är det som det handlar om. Enkla melodier som tillåter texterna att bära, att visa vägen mot det svåraste vi har att göra med som människor. Men också mot det triviala, det vi alla har gemensamt, och mot det humoristiska i de små situationerna som definierar oss. Emil Jensen är mästare på att vända upp och ner, bak och fram, ut och in på de fenomen, begrepp och skeenden som vi själva slutat att reagera på. Han är Betnér fast med ett vänt leende på läpparna istället för en pulserande ådra i tinningen. Han är Hellström fast istället för ett språkrör för en generation är Jensen ett samhällsklimats samtalsterapeut. Dessutom obotlig idealist och aktivist - tack och lov för det!