Rauschenberg mellan konst och liv
Robert Rauschenbergs stora utställning hos Moderna Museet är förbluffande aktuell, skriver Cristina Karlstam.
Foto:
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu är en av de då unga amerikanerna tillbaka, 45 år senare, i en utställning som hade kunnat blir övervägande historisk och tyngd av en romantiserande nostalgi som hade gjort den tämligen ointressant. Så har det inte blivit. Visst skrivs ett nytt kapitel i konsthistorien med Rauschenbergs utställning Combines, men det som visas på Moderna Museet efter att tidigare ha varit i New York, Los Angeles och Paris, är en aktuell och vital utställning som bekräftar det som ibland brukar sägas, att all konst i någon mening är samtida.
Att Rauschenbergs mästerverk Monogram, den långhåriga angorageten med sitt bildäck runt magen och sitt bemålade ansikte, utgör centrum i denna utställning är självklart. Dels är Monogram något av själva ikonen för Rauschenbergs och de andra amerikanernas nytänkande; inte för inte pryder verket exempelvis omslaget till David Joselits bok American Art since 1945 i 2003 års utgåva. Dels är Monogram Moderna Museets stolthet och självklara galjonsverk. Runt denna mytomspunna get, numera inglasad, fylkas ett 40-tal andra Combines, alla tillkomna under den för konstnären synnerligen aktiva tioårsperioden 1954-64. Det är fråga om en överväldigande exponering som tar i anspråk stora delar av Moneos museum. Som ju för övrigt efter renoveringen för några år sedan har Rauschebergs logotyp inte bara på alla sina trycksaker utan som dekorativ vinjett på själva huset.
I sina Combines kombinerade Rauschenberg konst och liv, personlig historia och konstdito. Här hittar man detaljer ur hans och hans familjs personliga historia sida vid sida med referenser till konsthistorien. Texter, inslag av populärkultur och vardagsföremål ingår också ofta i dessa verk som dessutom överskrider gränserna mellan det tvådimensionella måleriet och den fristående skulpturen på ett mycket framsynt vis. Genom detta sätt att arbeta överbryggade Rauschenberg gränser och avstånd , något som i dag känns mycket naturligt men som när det gjordes definitivt var radikalt och nytt.
Den som är intresserad av den epok i 1900-talets konsthistoria som dateras mitten av det förra århundradet har en garanterad högtidsstund att vänta i Moderna Museets utställning. Här finns mästerverk som Charlene från 1954 med dess mängd av personliga och konsthistoriska referenser. Eller de båda tvillingmålnigarna Factum II och III (1957), där Rauschenberg upprepar exakt samma detaljer i två i det närmaste identiska verk och därmed i praktiken förebådar den utveckling som skulle komma 50 år senare med sitt ifrågasättande av originalitet och autenticitet.
Det finns många sådana upplevelser att vänta sig när man vandrar runt i utställningen. Mycket av det som när det skapades upplevdes som nytt, radikalt och inte sällan provocerande är i dag accepterat och införlivat med vår konstsyn. Samtidigt måste det sägas att Rauschenbergs verk fortfarande känns nästan märkligt aktuella och vitala. Enda gången man tycker sig ana att tiden placerat verket i historien är inför Black Market. Den väska med påskriften Open som hör till verket och som var avsedd att öppnas av besökarna är självklart sedan länge stängd och ej tillåten att röra. Det som var ett aktivt verk som förutsatte publikens medagerande har blivit ett musealt mästerverk, beundrat men oåtkomligt. Här känns det plötsligt långt till 60-talet och Rörelse i konsten.
Men utställningen i sin helhet är desto mer aktuell och upplevelserik. Det gäller även Moderna Museets stora verk Mud Muse, placerat vid entrén till utställningen där den bubblande leran väcker både fascination och skratt. Nog är den nu mer än 80-årige brobryggaren och nyskaparen Rauschenberg och hans konst fortfarande en riktig utmaning med sin djärva, associativa estetik och sina flerskiktade innebörder. För att riktigt kunna tillgodogöra sig alla dimensioner i denna konst kan man dock behöva vägledning. Sådan ges i rikt mått i den imponerande katalog som producerats till utställningen. På omslaget bilden av den unge Robert Rauscenberg, han som skapade de verk som nu visas i Moderna Museet. Jag kommer att tänka på ett berömt yttrande av denne då drygt 30-årige konstnär när jag vandrar runt bland hans fascinerande Combines.
Painting relates to both art and life. Neither can be made. I try to act in the gap between the two.
Konst och liv. Bättre är så här har det sällan blivit.
Robert Rauschenberg Combines
Moderna Museet
Till 6/5
Moderna Museet
Till 6/5