Människans berättelse i bild
Sommarens konstnär i Grafikens Hus är Mamma Andersson, som visar tre nya grafiska verk, skriver Cristina Karlstam.
Foto:
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Våren 2007 arrangerade Moderna Museet en stor retrospektiv där Anderssons konstnärskap fick en helhetspresentation av det överdådiga slaget. I sin essätext till den påkostade utställningskatalogen skrev Moderna Museets intendent Ann-Sofi Noring om den oavlåtligt pågående berättelsen som något av Karin Mamma Anderssons signum som konstnär: "Karin Mamma Andersson befinner sig mitt i - in medias res", heter det i Norings text.
När Mamma Andersson, som hon numera mestadels kallas, är sommarens konstnär i Grafikens Hus i Mariefred, är det inte målaren Andersson som uppmärksammas utan grafikern. Men spåren känns igen, motiven och tematiken är välbekanta från konstnärens måleri, och det grafiska språket är nära besläktat med måleriet. Jag erinrar mig inför de nya verken oljemålningar som Time Island (2006), Där mina drömmar bor (2002) eller Lappviken (2004), bilder där rummet i form av interiörer eller landskap är föremål för den pågående berättelsen.
År 2002 målade Mamma Andersson en stor duk med titeln Abandoned, en rumsinteriör där ett tidsmässigt "då" gestaltades med tomma rum, upp och nedvända möbler, flagnande tapeter, ett skåp tömt på sitt innehåll. Ett rum som en gång bebotts och befolkats, men som nu var övergivet, Abandoned.
@3a Text ui:I Grafikens Hus återser jag motivet, nu i ett av de tre grafiska blad som blev resultatet av konstnärens vistelse vid Crown Print Press i San Francisco hösten 2008, som den andra stipendiaten (den första var hennes man konstnären Jockum Nordström). Stipendiet ingår i Grafikens Hus utbytesprogram med San Francisco. Nu visas alltså resultatet i en utställning i Gripsholms Kungsladugård Grafikens Hus, där även flera andra verk av Karin Mamma Andersson ingår.
Genom fönstret i Abandoned skymtar ett vinterlandskap med smala trädstammar, ett motiv som också det fått flera gestaltningar i Luleåbördiga Mamma Anderssons måleri. Här används det till en ny bild, Stump Up, ett vintrigt landskap där träden, mest tallar och granar, står som ensliga vertikaler bland en handfull stubbar. Också detta verk ger intryck av ödslighet och frånvaro, ett "rum" lika övergivet som i Abandoned, ett landskap som inte längre brukas eller bebos; ett kalhygge, eller kanske en framtidsvision i avfolkningsbygder? På liknande sätt läser jag det tredje grafiska verk konstnären skapade i San Francisco: ett rum lika övergivet som de båda andra. Room Under the Influence är den något kryptiska titeln.
I sin presentation av utställningen skriver Anders Krüger, konstnärlig ledare i Grafikens Hus, om Karin Mamma Anderssons alternativa tidsuppfattning där gårdag nuet och morgondagen är lika närvarande i en och samma bild. Det är en iakttagelse som tveklöst öppnar flera dörrar in till ett fascinerande konstnärligt "rum" som är Karin Mamma Anderssons och där hennes konstnärskaps berättelse fortsätter att skrivas, den här gången med väsentliga nya verk i den grafiska traditionen.
@3a Text ui:Det är inte alldeles självklart att en målare också är en skicklig grafiker; Mamma Anderssons utställning i Grafikens Hus visar med emfas att hon behärskar båda teknikerna och gör dem till smidiga redskap för sin berättelse.