Konst i konstlad kontext

Det har varit en trend under senare år att arrangera utställningar på andra platser än dem man vanligtvis förknippar med konst. Tanken är naturligtvis att med det vidgade konstbegreppet i ryggen skapa förutsättningar för nya kontexter där konsten kan få en annan och kanske bättre framtoning än i galleriets eller museets s k vita kub. Övergivna industrilokaler, kafeterior och gallerior har blivit arenor för konsten.Föga originelltNär ett antal skulptörer nu valt att visa sina verk i Vasa­ruinerna på Uppsala slott är det således varken någon ny eller särskilt radikal tanke. Men nu är det ju dessvärre så att nya kontexter och lokaler inte mednödvändighet innebär bättre förutsättningar för konsten. Är därtill syftet och inte minst urvalskriterierna så vagt formulerade som i fallet Skulptur 2004 blir resultatet därefter.Genom sin minst sagt dramatiska miljö med fladdrande, levande ljus (tillsammans med riktade strålkastare) är möjligheterna att på ett meningsfullt sätt kunna tillägna sig konstverken tämligen begränsade. I ställer fungerar hela det lätt kitchiga arrangemanget som ett medel att ge de enskilda verken en magi som de inte nödvändigtvis äger av egen kraft.Presentationen av konstnärena är därtill bristfällig och de uppgifter som tillhandahålls i den lilla broschyren verkar mest vara väntexter utan särskilt angelägna fakta.En aldrig så vällovlig och ordentligt genomförd idé ger inte nödvändigtvis önskat resultat — det blir tyvärr facit av den här utställningen.Skicklig grafikerRamaffärer är väl egentligen inte några alternativa utställningslokaler. Möjligen brukar dessa försäljningsställen betraktas som lågstatusområden när det gäller att visa konst. Så inte hos det som numera heter GalleriTvå och som är en galleriavdelning inhyst i en ramaffär. Där visas nu en liten välhängd och sparsmakad pos­­t­um utställning av grafikern Åsa Burman.Motivet i alla de visade verken är ett av konstens favoritämnen, nämligen katten. Ett motiv som förvisso kan innebära sockersöta resultat när kärleken till detta förnämliga djur är större än förmågan att skapa god konst.Kunskap och kärlekÅsa Burman förenade uppenbarligen båda egenskaperna, kärleken och kunnandet, och de många bilderna av katten i vila och rörelse är både avväpnande, varmt humoristiska och framför allt estetiskt och kompositionellt raffinerade. En fin liten utställning, arrangerad av Uppsalakonstnären Carita Sirén som är ansvarig för utställningsverksamheten hos Galleri Två från och med i höst.