Idékonst i fysisk gestalt

Hela galleri 1, Uppsala Konstnärsklubbs galleri, är på väg att intas av glada får. Ett efter ett skuttar de upp på väggarna tills de blivit sammanlagt 1 000. Så många datorutskrifter av sitt tecknade får har nämligen konstnären Johanna Lundin bestämt sig för att utföra, vart och ett signerat som ett grafiskt blad.Centralt placerad i utställningen står datorn som ser till att de konstnärliga intentionerna förverkligas. Och en bit där­ifrån sängen med mockarya där besökaren förväntas ta plats och likt upplevelsen en skön sommardag blicka upp mot taket där konstnärens molnmålning ger illusionen av himmel.Hårddisken hjärnanEtt av tusen heter utställningen, och det är vår hjärnas aktiviteter som är själva ämnet för denna originella installation. Vår hjärna sover aldrig, hävdar Johanna Lundin: hårddisken får stå som symbol för denna kroppsdel, dataskärmen för syn- och hörselintryck och skrivaren slutligen för våra tankar formulerade i ord (och bild).Räkna får är ju en välbekant företeelse som tillgrips ibland då sömnen inte vill infinna sig. Johanna Lundin förvandlar denna ganska triviala idé till ett konceptuellt verk som relativiserar våra sinnens tillförlitlighet och även diskuterar konst, upphovsrätt, originalitet och autenticitet— allt centrala frågor i samtidskonsten. Och hon gör det lekfullt, intelligent och med fyndighet när konceptet ges den här visuella, fysiska gestaltningen.Johanna Lundin är inget nytt namn i Uppsala, även om utställningen är hennes första separata i hemstaden. På Centralbadet finns en relief signerad Johanna Lundin, och tidigare har hon medverkat i en uppländsk salong på konstmuseet. Menefter studier och arbete utomlands är hon nu tillbaka på hemmaplan och det finns alla skäl att fortsättningsvis följa hennes verksamhet; debuten lovar mycket gott.Högt i tak i StalletStallet vid Ekeby Qvarn i Storvreta har visat sig vara en utmärkt lokal för att visa större videoverk. Bortsett från den ackumulerade kylan (som lätt negligeras genom lämplig klädsel) är det katedrallika rummet med sin takhöjd och kraftiga bjälklag ett av de mest spatiösa rummen för konst som kan uppbringas i Uppsalatrakten.Nu är det konstnären Alexis Oyola som tagit lokalen i bruk för sin videoinstallation Transformation. Det är ett verk med explicita politiska ambitioner, dock mer i konceptuell än gestaltad bemärkelse. I en projektion på duk syns en man sittande bortvänd från betraktaren med en kpist i handen. Mannens andning är till en början den enda rörelse man lägger märke till, men snart ändrar han ställning och effekten blir lika överrumplande som avsiktligt skrämmande.Politisk konstDen andra delen av utställningen består av en videoloop om några minuter, där flimrande bilder ur något som tycks vara det privata film- och foto­arkivet mixas medan en mansröst läser en text där ord som demokrati, risk och flykting är återkommande. I videon skymtar människor: ett föräldrapar, en liten pojke. Texten är i sin telegramartade korthuggna stil mycket samhällskritisk.Bakgrunden till Oyolas verk är hans biografi, eller snarare hans föräldrars. Som flyktingar från Chile men med sovjetiskt ursprung betraktades de som säkerhetsrisker av den svenska regimen och utsattes enligt konstnären för avlyssning och övervakning. Från detta enskilda öde, där föräldrarna i kraft av sitt ursprung stämplades som fiender och säkerhetsrisker, drar Oyola slutsatser som handlar om dagens "fiende" som han menar är liktydigt med islam.Alexis Oyolas samhällskritik är inte särskilt nyanserad utan har sin styrka just i de kategoriska påståenden som speakerrösten formulerar. Man behöver inte i alla delar hysa samma åsikter för att med behållning ta till sig verket. Det hör ju till det goda med demokratin, alla dess brister till trots, att även smala åsikter får formuleras, i ord eller bild. Där hör Alexis Oyola hemma i en rik och ibland lite vildvuxen gemenskap.