Fantasirika djurmotiv

Barn och djur är som bekant en oslagbar kombination. Också dagens barn, uppvuxna med tv och datorer, har uppenbarligen samma kärlek till djuren som gårdagens unga. Inte underligt då att Bror Hjorths hus kryllar av små människor under metern när man nu visar Nationalmuseums utställning Från svans till snabel. Och även om detta verkligen är en utställning som har minst lika mycket att ge föräldrar och mor- och fardito så kan det inte hjälpas: med barnets oförställda blick och gränslösa fantasi är det alls inte konstigt att sätta ett lejonhuvud på giraffens långa hals eller placera hönans spretiga stjärt som svans på åsnan. Allt detta och en rad andra roliga spel sköts professionellt av minsta unge som hanterar datormusen lika säkert som den mest välavlönade programmerare.Datorn är således magneten i utställningen, men några barn (och vuxna) vandrar också runt bland all den välvalda och välhängda konst med djurmotiv som här i Bror Hjorths hus ljusa lokaler och med museipersonalens professionella hantering fått en utmärkt exponering.Planschlika illustrationerMed upptakt i Einar Jolins rena Cirkusbild från mitten av 50-talet är tonen angiven. Här finns både tama och vilda exemplar ur faunan, inhemska såväl som exotiska.Strax står man öga mot öga med Johan Elias Ridingers etsningar av dromedarer från 1600-talet; sakliga i den utsträckning man kan begära. Från dessa upplysande, planschlika illustrationer är steget ganska långt till mer dramatiska skildringar som mexikanen Siqueiros grymt grinande best Fredens väktare eller 1600-talsmålaren Hans Georg Müllers Två ugglor kivas om en råtta. Det finns fler sådana exempel på den hårda kampen för föda och överlevnad i djurens värld, men också mer idylliska studier av huskatter eller prydnadshundar.Rytmiskt och inspirerandeMåleri och skulptur varvas rytmiskt och inspirerande. Likaså räds man inte tvära kast i fråga om verkens tillkomstår eller stil. Goyas akvatintetsning med en mallig åsna som visar upp sin stamtavla kanske är lite väl subtil för de yngsta barnen som kan glädja sig desto mer åt Tyra Lundgrens vackra stengodsfisk eller Anders Jönssons vackra kattstudie i grå kalksten, så naturtrogen att man får hålla fingrarna i styr för att inte följa impulsen att klappa.En självklar plats i en utställning med djurtema intar Bror Hjorth, och här har man valt att visa en handfull av hans mästerliga teckningar. Inget dåligt val, men nog hade det varit roligt att också få se hans lysande gula lejon bakom galler, enmålning som dessvärre inte finns i museets ägo.Fantastisk tuppRoligt och pedagogiskt riktigt är det att man för temat nästan ända fram till vår egen tid med Bengt Landins fantastiska tupp och Martin Wickströms Fairyland, en iscensättning som dagens barn inte torde ha några svårigheter att avläsa. Och på vägen dit en utsökt Lena Cronqvistmålning från 1976 av djur i ökenlandskap, troligen tillkommen i samband med maken Göran Tunströms roman Ökenbrevet som Cronqvist gjorde omslaget till, och slutligen Lena Santesson-Carlssons En katts himmelsfärd, också den ett prov på hur ett så känsligt tema kan ges fullödig konstnärlig form i händerna på rätt konstnär.Från svans till snabel är definitivt en utställning som förtjänar många besökare, oavsett ålder och höjd över havet.