Ett judiskt konstnärsöde

Träffarna på hennes namn i sökmotorn Google är många. Lotte Laserstein, konstnären som spåddes en lysande karriär men som likt många, många andra tvingades bort ur Nazityskland, är inte längre obekant. Ändå fick hon lämna allt: familj, hemland och sitt konstnärsliv i Tyskland för att mödosamt börja om i sitt nya hemland Sverige. Då skrev vi 1937 och en inbjudan att ställa ut i Sverige blev räddningen undan den rasistiska regim som tvingat henne att avstå från sitt konstnärskap med motiveringen att hon var vad man med sin sjuka retorik kallade trekvartsjude.Men vägen till ett uppskattat och känt konstnärsliv i Sverige var både lång och svår. Det var först 40 år efter ankomsten till Sverige som Lasersteins kvaliteter som konstnär till fullo upptäcktes på nytt och då i England, där hon fick ett senkommet internationellt genombrott. Och nu är hon alltså i Uppsala, 13 år efter sin död, med en utställning som omedelbart bekräftar att vi här har att göra med en konstnärlig begåvning om hade kunnat bli riktigt stor. De målningar som visas i Bror Hjorths Hus ger vid handen att den välutbildade Laserstein var en utom­ordentlig målare med teknisk kunnighet, stor integritet och starkt uttryck. Att det mesta av hennes hand av nödvändighet kom att bli porträttmåleri (ett sätt att försörja sig som konstnär i det nya landet) ska inte hindra någon från att se vilka konstnärliga landvinningar Lotte Laserstein kunnat göra om hennes livsbarna sett annorlunda ut.Även i det urval som nu visas i Uppsala finns flera mästerstycken. Dit hör exempelvis porträtten av några konstnärskolleger, liksom den skissartade I ateljén. Flicka med spetsig röd hatt är ett underbart port­rätt av Traute, en väninna som stått modell för flera bilder. Och den lätta teckningen i pastellkrita med titeln Vilande flicka är ett verk av det slag som avslöjar mästarhanden. Självklart är även någ­ra självporträtt av den allvarliga Lotte Laserstein värda att nämnas, liksom ett par målningar med det klassiska temat konstnären och hennes modell.Nu gjorde sig nazisterna urarva ett betydande konstnärskap vars verkliga kvaliteter ändå kan kons­tateras, inte minst i den suveräna färgbehandlingen och i porträttmåleriet som ett utpräglat psykologiskt inkännande förhållningssätt till de personer hon hade att avbilda. Att det rör sig om betydligt mer än yttre drag som tar ge­stalt på duken är lätt att konstatera. Lysande exempel på ett djupt intresse för och kunskap om människors osynliga karaktär oh personligheter finns att beskådai Bror Hjorths Hus, där man vid sidan av de utställda verken också kan se ett omfattande bildspel med många goda exempel på sådana verk som inte ingår i utställningen.För ett par år sedan arrangerade Goetheinstitutet i Stockholm en utställning där man sammanförde de båda exilkonstnärerna poeten Nelly Sachs och målaren Lotte Laserstein. Hennes konst har också blivit föremål för en doktorsavhandling av Anna-Carola Krausse, som för övrigt gästar Bror Hjorths Hus söndag 12 november och föreläser om Lotte Laserstein.