Estetisk skrotåtervinning

Ett allkonstverk som också är praktiskt utfört arbete, skrot­återvinning med en estetisk dimension — i The Scrap Project koreograferas dansare tillsammans med kranar och lastbilar på ett skrotupplag.

Kultur och Nöje2004-08-14 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I ett år har The Scrap Project planerats, ett samarbete mellan Su-En Butoh Company och Uppsala Skrotcentral, och på lördag är det premiär. Det är det tredje Scrap-projektet som genomförs på Skrotcentralen, men till skillnad från soloverket Scrap Bodies (1999) och happeningen Scrap — The truck (1999) kommer det knappast att framföras på fler ställen. Ett tjugotal personer medverkar tillsammans med skrotens kranar, bilar och maskiner.
— Det här projektet kräver att man är i den här miljön. Det är en del av samma koncept som de tidigare, men skalan är större. Det påminner om en stor rockkonsert eller utomhusopera, säger Su-En (butohdansaren och koreografen Susanna Åkerlund som arbetat fram projektet tillsamman med Skrotcentralens Robert Alm).

Återvinning centralt
När arbetet på skroten upphör för dagen klockan 16 brakar repetitionerna i gång. Dansare och maskiner uppträder tillsammans med konstnären Eva C Björkman och performancegruppen Guds Söner till musik av engelske Lee Berwick.
— Han spelade in alla ljud till musiken just här på Skrotcent­ralen 1997. Nu återvänder ljuden till den plats de kom ifrån.
Återvinningstanken är cent­ral för Su-En:
— Skrotcentralen är den perfekta världen. Här finns en estetisk fulkomlighet, man hittar saker som vi konstnärer bara dreglar över. Dessutom är det filosofiskt-moraliskt tilltalande: saker styckas, sorteras och säljs vidare för att återigen bli något som
kan fungera i vårt samhälle.
— Jag trivdes på Skrotcentralen från första sekunden, jag hittade en egen värld som är fullkomlig på alla sätt och vis, säger hon.
The Scrap Project har premiär på lördag kväll på Skrotcent­ralen i Boländerna.