Endast det viktiga återstår
Uppsalakonstnären Natasha Dahnberg gestaltar ett tidlöst tema om mänskliga villkor i sin nya Stockholmsutställning, skriver Cristina Karlstam.
Uppsalakonstnären Natasha Dahnberg ställer ut i Stockholm.
Foto:
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Motsatsparen tränger sig på och kräver att bli uttryckta. Hos Galleri Agardh & Tornvall på Sibyllegatan i Stockholm visar Natasha Dahnberg upp spännvidden i sitt konstnärskap med en utställning som öppnar valv mot diametralt skilda verkligheter.
Natasha Dahnberg är den högutbildade Moskvakonstnären och curatorn som flyttade till Sverige och Uppsala och som nu är en av medlemmarna i den vitala konstnärsgruppen Haka. Hon är konstnären som fick Musikens Hus Vänners uppdrag att utföra en konstnärlig gestaltning utanför det nya konserthuset vid Vaksala torg och som valde att göra en gatstensmosaik med motivet gatumusikanter. I flera sammanhang har hon också visat andra prov på sitt konstnärskap i separat- och grupputställningar i sin nya hemstad och på flera andra platser i Sverige och utomlands.
Den som besöker Natasha Dahnbergs utställning i Stockholm får vara beredd på tvära kast. Föräldrahemmets vitrinskåp med finporslinet är stängt och till synes ointagligt. Tre fotografier av enkla, vardagliga ting som en tändsticksask, ett saltkar och en tvål har fått titeln Viktiga saker, som också är utställningstiteln. Det är de fundamentala mänskliga behoven som konstnären vill erinra om: elden med dess ljus och värme, saltet som symbol för födan, och tvålen som leder tankarna till hygien men också till vatten i vidare mening.
Balen under de tunga kristallkronorna i målningen Efter balen är oåterkalleligt slut; hon som nyss dansade ligger utslagen eller kanske död på golvet. Det vackra huset där människor levde vackra liv är raserat och demolerat, precis som det liv som en gång fanns. Men i ett milt ljus i trädgården kan man genom fönstret skymta en kvinna, ett barn, några får i ett drömt eller önskat Idyllien som kanske ännu är möjligt. Eller är det nostalgins sista dröm som gestaltas? Ljusdagrar kallar konstnären sitt verk vilket borde kunna läsas som n tro på en möjlig morgondag.
I flera bilder ställer Natasha Dahnberg ikonen Pietà mot vardagliga miljöer och interiörer. I en bild är sovrummet övergivet och madonnan med den döde Kristus skymtar bara som en spegelbild i det stora klädskåpets dörrar. I andra bilder fokuseras blicken på Pietàn medan en geometrisk form, ofta en kvadrat, fungerar som ett förfrämligande inslag i kompositionen. Tolkningsmöjligheterna är många och lämnar åtskilligt åt betraktarens egna associationer.
Ett par av utställningens verk har Dahnberg nyligen visat i en liten utställning i annexet till Galleri 1 här i Uppsala. Det rör sig om direkta reaktioner på tragiska krigshändelser kring vilka konstnären formulerat sig mycket expressivt med kvinnoporträtt med blödande ögon. De verken har en omedelbarhet som är starkt berörande, men äger inte samma genomarbetade tyngd som flera av de andra målningarna. Som dessutom ofta är utförda i blandteknik med databaserade bilder som bas. Sammantaget är Natasha Dahnbergs utställning motiviskt på en gång dagsaktuell och tidlös i sin upptagenhet med de fundamentala villkoren för mänsklig tillvaro. Vare sig man prioriterar en historisk, existentiell, estetisk eller ekologisk tolkningsmodell håller hennes gestaltningar för flera läsningar. En ytterst sevärd utställning har det blivit.
Konst
Galleri Agardh & Tornvall
Sibyllegatan 65, Stockholm
Natasha Dahnberg
Viktiga saker
(t o m 14/2)
Galleri Agardh & Tornvall
Sibyllegatan 65, Stockholm
Natasha Dahnberg
Viktiga saker
(t o m 14/2)