Apropå en färgglad ko

Cristina Karlstam gläds åt ett nytt inslag i den offentliga miljön, glasfiberkon i Ultuna som är dekorerad av Ulrica Hydman-Vallien.

Kon presenteras vid SVA.

Kon presenteras vid SVA.

Foto: Rolf Hamilton

Kultur och Nöje2011-02-17 13:51
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hon står i entrén till SVA i Ultuna, den färgglada glasfiberko med vilken Statens Veterinärmedicinska Anstalt uppmärksammat sitt 100-årsjubileum. ”Inköpt till glädje för alla verksamma inom SVA”, står det på skylten. Namn: Kossa. Ägare: Akademiska hus.
Den som dekorerat kossan är en av Sveriges mest kända och mångsidiga glaskonstnärer och formgivare, Ulrica Hydman-Vallien, född 1938 och utbildad vid Konstfack. Hennes ko ingår i det internationella konst- och välgörenhetsprojektet The cow parade som startade 1998 och som nådde Sverige 2004. Andra svenska konstnärer som dekorerat glasfiberkossor i naturlig storlek är Lasse Åberg och Martin Wickström.

Sedan 1911 är SVA den myndighet som ansvarar för djurhälsan i Sverige. Det gäller såväl viltvård som lantbrukets djur och våra husdjur. Med tanke på den verksamhet som bedrivs här är valet av konstnärlig utsmyckning onekligen träffande. Och den Hydman-Vallienska kon är både dekorativ och vacker med sina för konstnären välbekanta figurer och mönster: tulpaner, ormar, vargar, ansikten, allt i palettens hela färgskala.
Hos närmsta grannen, Sveriges Lantbruksuniversitet, finns sedan ett par år tillbaka ett annat konstverk, Uppsalabördige Matti Kallioinens platsspecifika installation med den lustiga titeln Det saftiga och fruktiga i Näringslandet, bestående av hela 350 delar.

Kallioinen är en av den unga svenska konstens radikalaste och mest experimentella företrädare, Hydman-Vallien en veteran i den dekorativa, illustrerande genren, med särskild känsla för dekorens följsamhet i förhållande till formen. I både fallen handlar det om gladkonst med starka färger och ett formspråk som signalerar optimism och framtidstro. Och för att slippa välja mellan Kallioinens halsbrytande radikalism och Hydman-Valliens tryggt välbekanta dekorativism kunde man kanske säga att de båda konstnärernas vitt skilda koncept kompletterar varandra. Till glädje för alla, för att travestera SVA:s text.