På sina tre skivor har Siri Karlsson – Maria Arnqvist (klaviatur, saxofon, sång) och Cecilia Österholm (nyckelharpa, sång) – blandat influenser från folkmusik, psykedelia, friform, progrock och klassisk musik med intryck från bland annat mytologi och folksaga. Att uppleva deras musik är som att ta klivet in i en helt unik musikvärld och på onsdagskvällen tog de denna värld till Uppsala.
Innan duon själva gjorde entré visades sex stycken kortfilmer, presenterade som den pågående kortfilmfestivalens tolkning av ”Siri Karlssons musik och födelsehistoria”. Filmerna präglades av stor fantasifullhet och experimentlusta. I den första blev universum till, symboliserat av frukter och växter, och i nästa uppstod liv ur kol och skräp. En animerad medeltida kungasaga följdes av en ordlös film där en ung kvinna med bar överkropp gungade vid en strand, omgiven av nakna män som drack läsk och rökte pipa. Om ett östeuropeiskt Monty Python gjort en kortfilm under drogpåverkan hade det kunnat se ut så här. I de båda avslutande filmerna knöt temat an till skapande och människans möte med naturen och civilisationen.
Efter paus var det så dags för Siri Karlsson, Arnqvist i färggrann kaftan och Österholm i svart klänning och en indianhövdingaktig huvudbonad, fast med strån från sädesslag istället för fjädrar. Med ordlös sång, synt och nyckelharpa inledde de sin spelning. Den atmosfäriska och komplexrika musiken växte i dramatik till en sorts urmusik, som folkmusik från Ronja Rövardotters tid. I mötet mellan instrumenten uppstod en fängslande krock mellan nutid och gamla tider. På en skärm bakom duon rullade en svartvit film som visade dimma, mörk natur och en skuggfigur i en roddbåt. Denna film knöt an både till de föregående kortfilmerna och till gruppens egen musik.
Siri Karlsson fick sällskap på scenen av Sebastian Svärd (gitarr), Wilhelm Bromander (kontrabas) och Jari Haapalainen (trummor). Tillsammans byggde de upp ett drömskt, gåtfullt och lockande musiklandskap, som en mytisk trollskog i tonsatt form. Avantgarde mötte klassiskt mötte indianmusik mötte daländskt vemod mötte instrumental progrock mötte konstmusik, hela tiden med ett starkt melodisinne och intensiv rytm i botten. Siri Karlsson gör något alldeles eget och de gör det med största övertygelse.
Utan tvivel kommer Siri Karlssons spelning i Konserthuset att stanna i mångas minnen under lång tid framöver.