Ute är det november, mörkt och eländigt och tillståndet i världen är inte särskilt uppmuntrade. Vad kan då vara lämpligare än en stunds verklighetsflykt, att få ta emot ett lyckopiller i mörkret. Om några vet hur en sådan slipsten ska dras, och få oss alla på gott humör, är två av vårt lands mest meriterade låtskrivare, Tomas Ledin och Niklas Strömstedt som bjöd på två timmars söndagsmys i ett fullsatt UKK.
Det var fullt i salen och publiken bestod av trogna fans som säkerligen följt "gubbarnas" (ja det var så de valde att kalla sig) karriär alltsedan 70-talet. De har ju båda fått en renässans de senaste åren, bland annat mycket tack vare deras framträdanden i ”Så mycket bättre”. Nu hade de valt att hålla sin turnépremiär i Uppsala. Konserten var också deras sista på turnén så det var ett verkligt event vi bjöds på.
De hade lyckats skapa en intim stämning på den annars så kala scenen med ett piano, ett antal gitarrer och en stor klängväxt. Verkligen totally unplugged! Niklas Strömstedt får man säga agerade värd och konceptet var rätt likt det han åstadkommit i sin programserie Tack för musiken. På ett suveränt sett ledde han det puttriga mellansnacket där de satt och smågnabbades mellan den rad av hits levererade. För hits, det har ju dessa herrar en drös av. Niklas Strömstedts låtskrivande är i mitt tycke lika bra som det Björn och Benny presterat. Han bjöd på bland annat på snygga versioner av ”Om”, ”Den sista morgonen” och ”Vart du än går”, den låt han tillägnat sin son. Sven Ingvars gamla hit ”Byns enda blondin” har han också skrivit och den gjorde han en snygg variant av.
Tomas Ledin är väl inte riktigt lika finstämd, men nog så folkkär och att han skrivit en rad hits är väl ett obestridligt faktum. Vi fick ta del av ett antal av dem där den Ledinvana publiken ställde upp och villigt sjöng med i ”I Natt är jag din”, och i en annorlunda a capellaversion av ”Hon gör allt för att göra mig lycklig”. Han framförde även tre av sina sånger från Ådalen och visade här prov på en lite finstämdare ådra än den han annars brukar bjuda på, mycket snyggt framfört.
De bjöd friskt på anekdoter från deras tid i Rocktåget och i Så mycket bättre och de hade en mycket chosefri och vänlig framtoning. Som avslutning inledde de årets julfirande med ”Tänd ett ljus för jordens barn”, Triads gamla julklassiker som verkligen passar just nu. Publiken trivdes och gubbarna belönades med stående ovationer. Så gick vi ut i vinternatten och vi får hoppas att jordens barn får del av det där ljuset som vi själva fick uppleva denna mörka och kalla novemberkväll. Tack för musiken gubbar.