Bara berättelsen bakom Winhill/Losehills tillblivelse är ju något för sig. Låtskrivaren och sångaren Jonas Svennem Lundberg skapade musik under den tid då hans mamma Karin låg döende i cancer. Med hjälp av textförfattaren Calle Åkerlund och de andra musikerna i bandet resulterade sorgearbetet i dubbelskivan Swing of Sorrow som släpptes i februari i år. Kanske kan detta ge föraningar om en riktig deppkväll . Men det blev faktiskt tvärtom.
Kvällen började med en suddig Super 8-film med egna familjeinspelningar på storskärm. Sommarstugor varvades med snöbollskrig. Med denna atmosfäriska start fortsatte bandet in i på en musikresa som spände från Stevie Wonder-soul, som snygga The house is black, över till country och inslag av obestämbar folkmusik. Arrangemangen var repetitiva och uppbyggda kring små återkommande instrumentala slingor, med ett stadigt trumkomp i grunden. Trots att sju musiker skulle samsas var det hela tiden luftigt med mycket utrymme för alla vackra melodier.
Gänget bytte friskt instrument med varandra och sättningen var allt annat än självklar. Någon spelade på något som såg ut som en resväska och vid ett tillfälle dök det upp en tvättbräda i stål. Tillsammans med xylofon, dragspel, komp och ett snyggt pianolir blev det en ganska spännande ljudbild. I centrum fanns Jonas Svennem Lundberg med sin skira röst. Faktiskt var sången det enda som rubbade min njutning ibland. Gränsen mellan att vara smått fantastisk och att närma sig det småskrikiga var i hans fall hårfin, och en del toner slant. Men han vägde till största del upp det med sin innerlighet och de karaktäristiska huvudskakningarna. I senaste singeln The heart is a Mussel kom rösten helt till sin rätt tillsammans med snygga körer. Fint gjorde den sig också i falsett, som i Oh lord.
Det märks att bandet är relativt nytt ute i svängen. Inte på något negativt sätt, tvärtom. Här finns en ren glädje att få spela och en total avsaknad av cynism. Under låtarna ser de närmast okontaktbara ut, helt uppe i sitt musikaliska universum. 2012 är bara början för Winhill/Losehill. Det ska bli spännande att se var det bär av.