Våld och sexuell galenskap

Medan cirka tre miljoner svenskar satt bänkade framför det glittriga schlagerspektaklet på lördagskvällen så var vi några tusen som i stället roade oss med att se Tysklands vinnarbidrag i genren Neue Deutsche Härte, den nya hårda, tyska musiken. Rammstein är de främsta ambassadörerna för denna explosiva mixtur av benhård industrimetal och elektronisk musik. Dessutom har de gjort sig kända som ett av världens mest spektakulära liveband.

Redan när bandet gjorde entré på Globens scen i lördags så stod det klart att publiken skulle få uppleva något utöver det vanliga. Gruppen bokstavligen hackade sig in i arenan och forcerade sedan det sista hindret med hjälp av en skärbrännare. Sedan fyrade de i gång showen med sin signaturmelodi, låten Rammstein, inspirerad av den tragiska flyguppvisningen i staden Ramstein 1988 då 67 åskådare fick sätta livet till och ytterligare 346 skadades allvarligt.

Rammstein har alltid haft en förkärlek för det extrema, för ond bråd död, spektakulära nyhetshändelser och sexuella perversioner. Att kalla deras koncept för spekulativt effektsökeri är en underdrift. Samtidigt har gruppen alltid haft en avväpnande bisarr humor som exempelvis gravallvarliga dödsmetallband saknar. I ett av kvällens mest minnesvärda nummer ägnade sig till exempel Till Lindemann åt att låtsatsmörda keyboardspelaren Christian "Flake" Lorentz genom att ställa sig 30 meter ovanför honom och hälla en hink med eldflugor över hans kropp.

I den engelskspråkiga låten Pussy, med den debila textraden "You have a pussy. I have a dick. What's the problem? Let's do it", gränslade Till Lindemann en gigantisk rosa dildo som sedan ejakulerade vitt skum över publiken. Christian "Flake" Lorentz gav också begreppet "crowdsurfing" en helt ny innebörd när han flöt omkring i en gummibåt med åskådarnas händer som hav.

Jag skulle kunna ägna resten av den här texten åt att räkna upp alla andra underbart idiotiska och chockerande teatertrick som Rammstein radade upp inför den ömsom skrattande, ömsom headbangande publiken i lördags. Men det vore att förringa gruppens bitvis fantastiska musik. På skiva har Rammstein gång på gång visat att det fortfarande går att slå världen med häpnad med hjälp av ett klockrent gitarriff, framför allt om det framförs med maskinell precision och dekoreras med körer, ödesmättade syntfonder och tyskspråkigt bröl.

Den benknäckarhårda, musikaliska skildringen av rådjursjakt, Waidmanns Heil fungerade till exempel som hysteriskt smittande galoppmetal till stridsropet "Die Kreatur muss sterben!" (varelsen måste dö!) och blyhårda Benzin blåste ut hela Globen med sitt tungfotade mangel, medan Till Lindemann hånglade upp en bensinpump.

Den beramade schlagercirkusen framstod som en fjompig trubadurafton vid en jämförelse.

Våld och sexuell galenskap

De hårdhudade chockunderhållarna Rammstein bjöd på eldfängd maskinmetal i en skrattframkallande orgie av våldsromantik, eld och sexuell galenskap, konstaterar Björn Lövenlid.