Det var en skojfrisk Johnny Logan som ställde sig på Missionskyrkans scen på onsdagskvällen. Bland annat bad han om ursäkt för att han ofta säger precis vad han tänker, utan självcensur. Således kunde inget, inte ens det värdiga kyrkorummet, hindra honom från att berätta att han planerade att genomgå ett könsbyte och dyka upp i Melodifestivalen om några år under pseudonymen Jenny Loganovic, eller att hans tonårssöner ständigt klagar på att han klär sig för bögigt.
Under tiden satt hans bror och medmusiker under Missionskyrkans stora krucifix och låtsades att han hade djävulshorn, oklart varför. Nej, det var ingen stand up comedy-show Johnny Logan hade bjudit in publiken till även om det kunde kännas så ibland. I stället blev det en riktigt variationsrik konsert där allt kretsade kring den där stora, glödande, sorgsna och uttrycksfulla Eurovisionrösten som det är så svårt att få nog av.
För alla oss som har en barnslig fäbless för kvalitativ, passionerad smörpop med uppknäppta skjortärmar och saxofonsolon var det här en riktig högtidsstund. Den respektingivande Eurovisiontriptyken What?s another year?, Hold me now och Why me? knäcker fortfarande nästan allt motstånd i paradballadgenren. Men Johnny Logan kan mer än så. Bland annat så grävde han djupt i sitt irländska arv och framförde ett par folksånger, ni vet sådana där hysteriskt smittande låtar som brukar framföras av skäggiga och tandlösa Guinnesgubbar på pubar. Det enda problemet med det var väl att Missionskyrkan i Uppsala är så långt från en irländsk pub man kan komma. Kyrkoakustiken fick den energin att mynna ut i en enda stor ekogröt.
Desto mer logiskt var det av Logan att riva av Hallelujah (Leonard Cohen/Jeff Buckley) och You raise me up (Josh Groban). Förvånande nog lyckades han få dessa extremt sönderspelade ballader att låta angelägna igen. Återigen berodde det på en enda sak: den där förtrollande rösten. Med en sådan pipa kan Logan komma undan med det mesta, till och med babbliga mellansnack, utstuderade höftjuckningar och dåliga imitationer av danska.