För ett par år sedan intervjuade jag en 85-årsjubilar. Det var över telefon och jag fick inte en syl i vädret. Han kallade mig Skagenröra, langade fram sin gitarr, sjöng svaren när jag väl lyckades klämma in en fråga och drog anekdoter om allt ifrån korvar till Karibien. Och sådan var han också denna kväll, Owe Thörnqvist.
LÄS MER: "Bildextra: Här ger Owe Thörnqvist järnet"
Han såg pigg ut när han klev upp på Parksnäckans scen, i mönstrad uppknäppt skjorta och skinnväst. Spelningen var efterlängtad av både honom själv och publiken som väntat sedan den inställda konserten i juni. Vare sig det berodde på hälsan eller vädret: i kväll strålade solen och Owe Thörnqvist ikapp. Det var rätt fascinerande att se honom i hemstaden, sjungandes om Dragarbrunn, Svartbäcken och Ofvandahls framför en publik som följt honom i decennier. Eller som han själv sa:
"Här sitter de kära gamla vännerna på rad
En prunkande parkett och ett och annat visset blad"
Kvällen var framför allt tillägnad klassikerna, guldkornen ur hans över 300 låtar rika skatt. Örhängen som "Varm korv boogie", "Gun från Dragarbrunn", "Josefsson" och "Loppan" var fräscha, mycket tack vare att Owe själv inte verkade ha tröttnat på dem, men också för att det skickliga bandet Gladpack gav dem liv med följsamt spel, snygg körsång och roliga ljudeffekter. Detta trots en del strul med ljudet. Rumba i Engelska parken kändes dock lite blek och utan riktig nerv.
I "Albin och Pia" fick vi en dramatisering, tydligen efterfrågad av förra Dramaten-chefen Marie-Louise Ekman, där Pia förstås spelades av ”Pia-nisten”. För visst kan han fortfarande leka med orden på både hög och låg nivå. Vitsarna haglade såväl i som mellan låtarna och jag skrattade gott åt den för mig okända ”Bror Hjorth”. Det fnissades också generat i bänkraderna över fräckisar som gynekologen som damerna kallade ”Herre gud min skrapare”.
Mitt i skratt- och allsångsfesten gavs det också tid för mer eftertänksamma partier. En märkbart bekymrad artist riktade kängor åt Erdogan, SD, Putin, Donald Trump och miljöförstöring vilket mynnade ut i finstämda naturpsalmen "Gaia hymn".
Redan 2009 hade Owe Thörnqvist en avskedsturné. Nu är han 87 år fyllda och verkar inte ha några planer på att lägga ner (i våras sågs han rappa i tv4:s Lyckliga gatan!). Och inte heller i kväll verkade han vilja sluta. I över två timmar levererade han med säker stämma, snyggt munspelslir och stor närvaro. Fortsätt gärna länge till Mr. Boogieman. Det finns ingen som du.