Taggat Eldkvarn på Katalin
Det nya materialet gjorde störst intryck när Stefan Warnqvist såg Eldkvarns spelning på Katalin på lördagskvällen.
Eldkvarn.
Foto: Jessica Gow
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Eldkvarn startade för 37 år sedan och har gjort sig skyldiga till flera sådana rutinspelningar vid tidigare Uppsalabesök. Men det var inte ett sådant Eldkvarn som dök upp på Katalins scen på lördagskvällen. Istället var de taggade och osade av ny energi.
Spelningen inleddes med fem låtar på raken från det veckofärska albumet Hunger Hotell, där låtarna är kortare, ösigare och mer omedelbara. Det drog omedelbart upp tempot och visade sig vara bästa tänkbara sätt att få med publiken.
Och det märktes att även bandmedlemmarna själva njöt av att få spela sitt nya material. Av kvällens totalt 21 låtar var tio hämtade från den aktuella skivan och fyra från föregångaren Svart blogg. I stort sett alla smakprov från den nya CDn var strålande versioner av sina albumkusiner, men allra bäst var Vägen till paradiset och Söder om midnatt c/o himmelen.
Mot slutet av spelningen kom Eldkvarns klassiker slag i slag, och jublet visade tydligt att det var en högtidsstund för många. Om man som undertecknad varit på oräkneliga Eldkvarnspelningar genom åren har dock just dessa låtar sedan länge förlorat sin tjusning. Det vore betydligt roligare att få höra andra pärlor från deras skivor än att ännu en gång matas med Kärlekens tunga, Ett hus på stranden och Pojkar pojkar pojkar. Exempelvis spelades inte en enda låt från Eldkvarns underskattade nittiotal.
Att det är de nya låtarna som gör störst intryck när en grupp med snart fyra decennier bakom sig ännu en gång ändrar scenen, säger emellertid en hel del om vilken kraft dagens Eldkvarn har. Med lite mindre förutsägbarhet i valet av gamla låtar hade det blivit fem kajor. Nu stannade det vid fyra, men samtliga ståtliga och praktfulla.
ELDKVARN
Katalin, lördag
Betyg: 4
Katalin, lördag
Betyg: 4