Jag kan inte se hur någon av de kommande julkonserterna - och de är många - ska kunna överträffa Malena Ernmans i konserthuset på måndagen. Det var ett enastående varierat program där seriöst och galna upptåg blandades. Hon kan allt, denna fantastiska mezzosopran. Hon är lika hemma på barock som på romantik, Händel likaväl som Puccini, Reger och samtida schlager.
Det var skönt att höra att hon åtminstone inte kan spela fiol. Hon ledsagades av ett helt gäng förnämliga artister: den utomordentlige basen Markus Schwartz, den enastående gitarristen Mats Bergman och den lysande tubaisten Sami Al Fakir, också den fina stråkseptetten Svenska stråkensemblen och den begåvade skådespelaren Svante Thunberg. De fick alla chansen att briljera på egen hand och visade sig också ha många dolda talanger.
Sami Al Fakir hör till de få tubaister som kan få sitt stora instrument att sjunga, "som änglar" som Malena sa och i hans och broder Salems Manfreds vintervals sjöng instrumentet verkligen.
Framför allt var förstås kvällen Malena Ernmans. Hon fick slitna julvisor att låta fräscha och publiken satt andlöst lyssnande. O mio babbino caro, extranummer utanför programmet, rev ned jubel. I slutnumren före paus excellerade hon med sitt exceptionella omfång i vokala versioner av Bachs Air och Badinerie tillsammans med bl a Sami Al Fakir och avslutade med Bach/Gounods Ave Maria till Mats Bergströms ackompanjemang.
Ett hawaiianskt julnummer med Al Fakir som smörsångare och stråkensemblen i bastkjolar gjorde stor lycka utom hos Malena som surade för att hon inte fick något luciatåg. Efter Johanna Sjunnessons avancerade elcellospel i en fantasi över Crouching Tiger Hidden Dragon återvände Malena med Agnestigs Luciasång och What child is this som duett med Markus Schwartz och så ett magnifikt framförande av Lloyd Webbers Pie Jesu. Några amerikanska julsånger måste vara med nu för tiden och Schwartz varma röst passade mycket bra till att framföra dem.
En träffsäker parodi på Tänd ett ljus… ledde över till den stora Grande Finale Natale som bjöd på det som många väntat på: Malena Ernman som mus i Disneys Askungen, men också som Snövit, tillsammans med en joddlande Schwartz, och som hjulande dvärg. Försök toppa det, Christer Sjögren!