Suggestivt med kultfiguren Jon Hassell
Legenden Jon Hassell besökte Uppsala för första gången och spred sin lika spännande som suggestiva elektriska raga för publiken och en nöjd Björn G Stenberg
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det var alltså med stor förväntan och spänning hans spelning i Uppsala emotsågs. Han levde också upp till förväntningarna utan vidare.
Inramningen var anspråkslös och ändamålsenlig i Sal B på Konserthuset. Hassell själv satt halvt bortvänd med sin trumpet och en liten synt till vänster. Bredvid honom på linje de tre övriga musikerna: basisten Peter Freeman, ljudmarodören Jan Bang och slagverkaren med mera Steve Shehan. Bakom dem ändrade väggen färg under konserten och en del abstrakta figurer projicerades.
Alltså inget som störde den magisk resa - eller snarare vandring - i det spännande ljudlandskap som Hassell & Co bjöd på. Hans musik är som att utforska en främmande planet, eller kanske än mer sitt eget outforskade inre. Man ska inte förväxla musiken med olika yttringar av new age, det här är mycket mer än så.
Det kan påminna om ett slags elektrisk raga eller futuristisk jazz där Hassells elektriska trumpet ger stämningen. Fåtoniga melodier kontrasteras mot obestämbara klanger som det barra är att försjunka i. Flummigt, javisst om man så vill. Sinnesutvidgande utan droger, ja, än mer. Det är bara att stiga på den magiska farkosten.
Musikerna startar på utsatt tid och spelar halvannan timme i ett svep, utan mellanrum eller låtpresentationer. Allt går i varandra. När de klappas in efteråt säger Hassell enkelt bara att han inte vill förstöra stämningen med att spela något mer.
Det är roligt att Konserthuset tar hit den här typen av spännande musiker. Det är dessutom härligt att sjunka ned i en skön stol och riktigt kunna koncentrera sig på musiken utan att störas av just något. Sal B har också en riktigt bra akustik.
Jon Hassell
Konserthuset, Uppsala, tisdag 20 november
Konserthuset, Uppsala, tisdag 20 november