Det har hunnit gå 40 år sedan Ulf Lundell skivdebuterade. Han är nu ute på jubileumsturné och på fredagskvällen spelade han på Skogsvallen i Östervåla, några mil norr om Uppsala.
För många är en Lundellkonsert en omistlig sommartradition. Skogsvallen i sig är också sinnesbilden av svensk sommar, med utomhusscen, dansbanor och snabbmatsserveringar omgivna av tät barrskog.
Vädrets makter var på gott humör och stämningen på topp när Lundell och hans sex musiker gjorde entré. Som scendekor bakom dem bildade lampor bokstäverna XXXX från golv till tak. Ett enkelt men effektivt sätt att knyta an till Lundells jubileum som artist.
Från första stund såg han och bandet ut att vara taggade och redo att bjuda på en generös låtlista. Det är ett samspelt gäng han har med sig, där alla i bandet har varit med i många år nu. Lundell vet att han kan lita på dem och tycks sporras av deras energi. Inte minst därför kom konserten att kännetecknas av spelglädje.
Röstmässigt lät Lundell till en början sliten och fick kämpa för att få till det. Men en vändning kom i och med låten "Evangeline". Det blev en storartad version av en av hans bästa låtar, där inte minst Janne Barks akustiska gitarrsolo tillförde mycket nerv och intensitet.
Lundell radade upp den ena klassikern efter den andra, slängde in ett par låtar som inte stod på listan och bjöd på en del oväntade, som "Nästan ditt namn", "Bente" och "Älskling".
Den som hade hoppats på att få höra "Öppna landskap" fick dock gå hem besviken. När Lundell kom ut för andra omgången extranummer och publiken ropade efter den kommenterade han med glimten i ögat: "Jag ser inga skyltar, så det blir inga önskelåtar. Det borde vara som på Allsång på Skansen, det ska stå barn längst fram och hålla skyltar som det står Uffe på. Det måste bli ordning på de här gigen snart."
Kvällens final blev istället den mäktiga "Rått och romantiskt" som förtjänar att bli ett stående inslag på kommande konserter.
Lundell på gott humör, bandet i toppform, toppenbra ljud (en eloge till ljudteknikern!) och en hel del oväntade låtar. Undertecknad har sett Lundell åtskilliga gånger tidigare, men spelningen i Östervåla var utan tvivel den bästa. Hittills.