Operahögskolans elever brukar bjudas in till en konsert i Giresta kyrka före examinationen men sju fantastiska sopraner har väl aldrig tidigare framträtt där samtidigt. Det var stor variation mellan stilarna och det var fascinerande att höra artisterna i alla möjliga genrer av operalitteraturen som till stor del täcktes in under konserten.
Matilda Sterby fick nästan kyrkans tak att lyfta sig när hon rivstartade med Wagners"Dich teure Halle" ur Tannhäuser, men hon visade också prov på romantisk inlevelse i Marguerites Juvelaria ur Gounods "Faust" för att sedan i duett med Elisabeth Leyser totalt byta genre igen till skön bel canto-sång i "Mira, o Norma" ur Bellinis Norma. Leyser inledde tillsammans med Annika Strandberg med "Gökduetten" ur Hans och Greta av Humperdinck och kramade så publikens hjärtan hårt i ett laddat framförande av Delilas sensuella aria "Mon coeur s'ouvre à ta voix" ur Samson et Delilah av Saint-Saëns. Strandberg fortsatte med svåra "Vitt land" av Nystroem och Ingrids aria "Leva! Att vilja leva i ljus!" ur en helt modern opera, En herrgårdssägen av Franke-Blom. Strandberg sjöng med stor säkerhet och delvis helt utan ackompanjemang. Mathilda Bryngelsson gav prov på en fyllig. välmodulerad röst i Marthas aria ur Flotows Martha och sjöng dramatiskt inlevelsefullt även i brevscenen ur Werther av Massenet. Therese Ahlbeck glänste med sin ljusa sopran och sjöng gripande Gildas aria "Caro nome" ur Verdis Rigoletto utan några problem vare sig med de höga tonerna eller med koloraturerna. I den vackra Blomsterduetten ur Delibes "Lakmé" kom hennes röst litet i skuggan av Ella Morins fylliga stämma men i Dell'Acquas "Villanelle" gjorde hon en förnämlig prestation, åter med flera svåra och höga koloraturer. Ella Morin imponerade stort med en enastående mogen röst i en fin tolkning av Adéles skrattaria ur Läderlappen av Johann Strauss d y och övertygade även i Blomsterduetten men "Adieu notre petite table" ur Massenets Manon lät henne inte excellera så som man vid det laget visste att hon kunde göra. Tessan-Maria Lehmussaari inledde dramatiskt övertygande med "Blodfågeln" ur Trolltyg av Rangström och fortsatte i ett genrebyte med den humoristiska "Quelle aventure" ur Poulencs La Courte Paille samt som avslutande nummer "Glitter and Be Gay" ur Bernsteins Candide, allt såväl sceniskt som musikaliskt utomordentligt väl framfört.
Som extranummer framförde alla sju sångerskorna tillsammans "Min resa hem igen" ur musikalen Anastasia i ett helt enkelt förtjusande arrangemang. Ackompanjatören Majsan Dahling gjorde en fantastisk prestation med nästan oavbrutet spel i den en och en halv timme långa konserten.