Såsom genom en slöja
Det fanns en märkligt berörande kraft i den för en västerlänning okända kinesiska musik som i söndags bjöds publiken i Bror Hjorths Hus, skriver Anders Bragsjö.
Deng Hong spelade qin i Bror Hjorths Hus.
Foto:
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Qin är en kinesisk 7 - strängad långcittra med c:a 120 cm lång kropp, välvd ovansi- da, flat botten. Den som Deng Hong trakterade är cirka 800 år gammal och har ägts av hennes lärare och mor. Deng sjöng också i ett par stycken. Dessutom medverkade Chen Shasha på xiao (kantflöjt, släkt med japanska shakuhachi- flöjten) och xun, en slags "lergök" med klang som djup västerländsk tvärflöjt.
Musiken för dessa instrument ( + eventuell röst) är aldrig abstrakt, den målar och skildrar personer, natur eller sinnestillstånd, ofta med djup symbolik. I ett verk som Deng Hong framförde ensam på qin, Ping sha luo yan (Vildgäss på stranden) får vildgässen i Kina symbolisera längtan och saknad. I inåtvänd ton/skala -formering och med stort antal klangvariationer blev musiken mycket uttrycksfull. Huangying yin (Gyllingarnas sång) blev till en sällspord blandning av vokalt och instrumentalt, enstämmigt men med stora klangfärgsskillnader.
Qin och xun tillsammans spelade Qi Yan Hui (Saknaden efter Yab Hui). Lågmält laddad klang, där qin stod för ornamentiken i den uttrycksfullt laddade pentatoni- ken. I konsertens sista verk Yangguan sandie (Tre variationer på melodin Yanggu- anpasset) fick qin och xiao växlande huvudroller med skiftande klang- och speltek- nik. Mycket skickligt spelat och märkligt emotionellt berörande var det. Visst såg och hörde vi med västerlandets ögon och öron såsom genom en slöja, men det fanns en märkligt direkt berörande kraft i denna okända musik. Vad stort musikens världsallt ändå är!
Deng Hong, qin, sång
Chen Shasha, xiao, xun
Bror Hjorths Hus
Chen Shasha, xiao, xun
Bror Hjorths Hus