Ogenomtänkt Nelly Furtado

När producenten Timbaland kallas in för att samarbeta med en ny artist kommer rolig musik och försäljningsframgångar som ett brev på posten. Detta hände också när kanadensiska Nelly Furtado släppte albumet Loose och inledde en helt ny fas i sin karriär. I ett slag gick hon från eklektiskt blomsterbarn till sexig r'n'b-sångerska.
Men det är inte smärtfritt att byta bana. I alla fall verkade det inte så när hon avslutade sin Europaturné i Stockholm med en show där hon ofta, artistiskt sett, gick vilse i pannkakan. Hon verkade helt enkelt osäker på vilken sorts Nelly hon vill vara.

Det publikovänliga scenbygget, en vitmålad trevåningsscen, visade henne som en sval sångerska i långklänning, ofta stående längst upp och längst bort. Hon arbetade sig också igenom ett för långt parti ballader, till exempel en föga engagerande jazzversion av Showtime. Hon sjöng alldeles utmärkt, men bara nya singeln In God's hands lyfte sig ur det distanserade.
Andra stunder lät hon sina dansare stå i ljuset, dansare som fått en ospännande koreografi att arbeta med - förödande för Nelly Furtados nya framtoning, som så högt lever på att hon är i modets framkant. Gamla hits som en rolig Turn off the light och I'm like a bird accentuerades halvhjärtat av att färg flödade in över den vita scenen.

Showen innehöll en rad element som skramlade lösa och omotiverade i sammanhanget: Plymer, en syntmatta som dränkte Wait for you, de skyhöga klackarna som gjorde den spralliga Nelly mer orörlig och så det märkliga klädbytet då en körsångerska tog över scenen för att sjunga Justin Timberlakes Sexyback - ett nummer som för övrigt fick läktarpubliken att dansa. Det kan jämföras med Shakira, som blandade minst lika vilt på sin konsert förra måndagen, men med en betydligt högre kvalitet i detaljerna, vilket gav dem värde i sig. Hos Nelly Furtado kunde man också förbryllas över att hon efter en timmes konsert hade sparat så många av sina starkaste låtar. Hon hann förjaktligen inte med dem alla.

Framåt slutet tog hon dock av sig de högklackade och skrek "are you ready to party?". Det var lite så dags, men Promiscuous, No hay igual Maneater med afrodans var sådär lössläppt underhållande man vet att Nelly Furtado kan vara - när hon utnyttjar sin röst och sina låtar på ett mer genomtänkt sätt.

Ogenomtänkt Nelly Furtado

Johanna Åberg såg en skönsjungande men ogenomtänkt Nelly Furtado i Stockholm.